Träning och kroppsyn påverkar hur tonåringar mår
Fysisk aktivitet föreslås ofta för att förbättra välbefinnandet hos unga. Men även om de fysiska och psykiska fördelarna med fysisk aktivitet är väletablerade, minskar de under tonåren. Ett stort antal ungdomar blir i stället fysiskt inaktiva eller stillasittande, vilket kan leda till sämre psykiskt välbefinnande.
I den första studien besvarade ungdomarna en enkät i samband med hälsosamtalet i årskurs 8 hos skolsköterskan. Den andra studien besvarade tonåringar i gymnasiets årskurs 1 en webbenkät under lektionstid. I båda studierna fann forskarna ett samband mellan god självskattad hälsa och positiv kroppsbild (såväl utseende som funktion), hög fysisk aktivitetsnivå, och att man upplevde familjens ekonomiska situation som god.
Killarna på högstadiet skattade sin hälsa som god i högre grad än tjejerna, men bland gymnasieeleverna var det tvärtom – där mådde tjejerna bättre. Forskarna kunde också se att killarna på högstadiet var mer fysiskt aktiva än tjejerna. Omvänt var tjejer på gymnasiet mer fysiskt aktiva jämfört med killarna. Ungefär en tredjedel av de som svarat bedömde inte sitt välbefinnande som bra.
Uppfattningen om egen fysisk förmåga visar sig ha stor betydelse för självförtroende och motivation till att vara fysiskt aktiv.
Fakta Body image
Body image omfattar uppfattning om både kroppens utseende och dess funktion. Den innehåller också en attitydkomponent som återspeglar i vilken grad individer är nöjda med kroppens utseende och funktion, och involverar hur man ser sig själv. Kroppsbilden kan man dela upp i tre komponenter:
- Kroppens objektiva egenskaper, som till exempel vikt, storlek och kroppsform
- Hur kroppens utseende upplevs, det vill säga om man är nöjd eller missnöjd
- Hur kroppen fungerar i det dagliga livet
Källa: Högskolan i Kristianstad