Matvanor undersöks och uppdateras
Den senaste stora undersökningen av vuxnas matvanor i Sverige genomfördes för över 10 år sedan, Riksmaten 2010. 2018 kom en rapport om ungdomars matvanor specifikt, Riksmaten ungdom. Utöver det är svenskars matvanor ganska dåligt kartlagda i större skala.
– Deras kostvanor kan skilja sig från den svenskfödda befolkningens vanor – även långt efter att de kommit till Sverige. Mat är en viktig del av vår kulturella identitet som vi bär med oss. Matvanor formas tidigt och de följer oss genom hela livet. För att kunna studera kost i så stor skala som vi ska göra måste vi veta hur vi på bästa sätt mäter vad människor faktiskt äter, säger Marleen Lentjes på Örebro Universitet.
Kulturspecifika maträtter undersöks
Forskarna vill framför allt vill veta mer om kulturspecifika maträtter och matvanor, med särskilt fokus på invandrare från Syrien, Irak och Somalia. En tredjedel av deltagarna ska dock vara födda i Sverige.
Deltagarna i studien får svara på frågor vid sex tillfällen under ett år, därtill vill forskarna intervjua utlandsfödda för at kartlägga inköp, matlagning och familjemåltider.
Längre norrut uppdateras också den stora studien Västerbottens folkhälsoundersökningar. I studien har 40-, 50- och 60-åringar fått erbjudande om hälsoundersökningar och hälsosamtal kring risk- och friskfaktorer sedan 80-talet. 65 procent av invånarna deltar i studien och får därigenom kontinuerlig information om sin hälsa. Samtidigt får forskarna information om befolkningens levnadsvanor. Nu ska alltså frågorna om kostvanor uppdateras, då vanorna sannolikt förändrats sedan 80-talet. Detta på grund av nya baslivsmedel som bland annat quinoa och vegetariska alternativ som quorn.
Källa: Örebro universitet och sr.se