Kvinnliga uthållighetsidrottare äter för lite kolhydrater

Otillräcklig kunskap om idrottsnutrition gör att många idrottare inte får i sig tillräckligt med energi.

Linnéuniversitetet genomför en studie i samarbete med norska, tyska och irländska forskare, på kvinnliga uthållighetsidrottare med symptom på relativ energibrist. I projektet undersöks bland annat deltagarnas kostintag och tajming av kolhydratintag i relation till olika träningspass och träningsdagar. Detta jämförs med internationella näringsrekommendationer.

Preliminära resultat från en sju-dagars kost- och träningsregistrering visar att ingen av de första tolv deltagarna i studien uppnår det dagliga rekommenderade intaget av kolhydrater utifrån individuell träningsbelastning. Ingen deltagare uppnår heller det rekommenderade kolhydratintaget direkt efter eller mellan nyckelträningspass. Enbart 27 procent uppnår minimum-rekommendationen på 30 gram kolhydrater per timme under nyckelträningspass.

Resultaten tyder även på att deltagarna har svårare att få i sig det rekommenderade intaget av kolhydrater under hårda träningsdagar jämfört med lätta. Något som indikerar svårigheter att anpassa kolhydratintaget i relation till träningsbelastningen.

Deltagarna intar tillräckligt med protein och fett vilket tyder på att lågt intag av kolhydrater är det huvudsakliga problemet i denna grupp av kvinnliga uthållighetsidrottare med symptom på relativ energibrist.

Ökad risk för relativ energibrist

Den rapporterade förekomsten av för lågt energiintag i relation till träningsmängd är 20–60 procent hos både manliga och kvinnliga idrottare. Allra vanligast är det inom idrotter med fokus på låg kroppsvikt och fettmassa. För lågt energiintag över tid medför en ökad risk för relativ energibrist, något som ger negativa konsekvenser för hälsa och prestation.

Relativ energibrist medför bland annat hormonella förändringar med sänkt produktion av könshormoner. Något som leder till oregelbunden eller utebliven menstruation hos kvinnor och nedsatt sädkvalitet och sexlust hos män.

De hormonella förändringarna bidrar också till en mera katabol hormonprofil som bland annat leder till nedsatt proteinsyntes. Detta kan påverka återhämtning och träningsrespons samt öka risken för skador och överträning. Långsiktiga hälsokonsekvenser omfattar en ökad risk för stressfrakturer, för tidig benskörhet och hjärtkärlpåverkan.

Källa: Idrottsforskning.se

Text Ulrika Hoffer Foto Istock