Anders Wallensten: ”Hälsa handlar inte bara om kost och motion!”
Hur kan våra olika livsstilsval påverka hur vår hälsa utvecklas? Vad kan vi själva göra för ett friskt och lyckligt liv? Den gåtan har Anders Wallensten tagit sig an och resultatet är hans nyligen utkomna bok ”Hälsogåtan – evolution, forskning och 48 konkreta råd”.
Vad var det som fick dig att ta dig an vår hjärna och våra tankar?
– Det är ofta uppdelat mellan mental hälsa och fysisk hälsa – att dessa är två olika saker. Men allt som sker runt omkring oss sker också i huvudet. Självklart är det mentala också en viktig pusselbit till ens hälsa.
Vi mår bäst av att leva den typ av liv vi levt under stora delar av vår existens. Det är ditt svar på hälsogåtan. Att vi människor bör leva våra liv på ett sätt som bejakar både det förflutna och framtiden. Vad är utmaningen för att lyckas med det?
– I grunden är vi fortfarande jägare och samlare. Men nu lever vi ett liv som är väldigt annorlunda. Vi kan kommunicera med andra digitalt när som helst – på gott och ont. Många av de stressfaktorer vi upplever idag är kopplade till detta. Vi är ständigt nåbara. Samtidigt ska man inte blunda för allt det positiva som utvecklingen lett till. Vi har fantastiskt innehållsrika liv och möjligheter. Vi har snabb vård om det sker en olycka. Men vi behöver arbeta med att motverka de negativa konsekvenserna.
I boken skriver du om människor som lever i de blå zonerna, områden på jorden där befolkningen når högre åldrar än genomsnittet. Vilka är dessa människor och hur olika är de oss i vår vardag?
– På ett sätt tillhör de den moderna världen eftersom de lever här idag. Men i de blå zonerna lever man ett lantligt och småskaligt liv. De bor oftast i lugna områden. Men det är flera faktorer som ligger bakom att de lever länge, deras livsstil innefattar daglig rörelse, en varierad kost och deras liv kännetecknas också av att samvaron med andra är viktig. Det finns ett lugn för tankarna. Det är inte möjligt att helt anamma deras tillvaro för de av oss som lever i stadsmiljö idag, men för att må bra kan vi sträva efter att efterlikna dem i viss mån.
Med tanke på hur bekvämt vi gjort det för oss i våra liv – hur är människan egentligen – lat eller en arbetsmyra?
– Vi har från vårt ursprung med oss att det är bra att få i oss energi om den är tillgänglig och vila och spara energi när vi kan. Problemen uppstår när energirik mat finns så lättillgängligt som idag. Det fanns inte sådana möjligheter förut. Maten fanns inte i ett överflöd och för att få mat var man tvungen att röra på sig. När man sen kunde spara energi och ta det lugnt så gjorde man det.
Just detta med kosten är det område i boken som du upplevde vara besvärligast att ta sig an. Varför är det så knepigt med mat?
– Vi människor söker genvägar och lockas av de kortsiktiga lösningarna. Vi påverkas av tidningar, som till exempel förordar olika dieter som ska vara lösningen på ens problem när många skulle må bra av att göra mer mindre men mer långsiktiga justeringar enligt den kunskap om vad som är nyttigt som redan finns.
Har du upplevt dig ifrågasatt på just det området sen boken kom ut?
– Inte alls. Kanske beror det på den bevisning jag lyfter i boken. Jag visar på att man kan leva med god hälsa på många olika koster, vilket bland annat människorna i de blå zonerna är bevis på och jag talar varken för eller emot någon särskild diet utan trycker på att det viktiga är att få i sig de näringsämnen vi behöver och i lagom mängd.
Kapitlet om omgivning kan bli en utmaning för läsaren. För så mycket kan upplevas ligga utom ens egen kontroll. Vad är rådet till den som kanske inte har möjlighet att bo omgiven av vacker natur och skog?
– Det finns saker man kan göra själv. Får man ihop två timmar sammanlagt per vecka i naturen så har det positiva effekter på hälsan. Promenera genom en park på väg till jobbet. Gå en tur i skogen på helgen. Försök att bygga in nya vanor som du inte behöver tänka så mycket på. Går det att cykla genom en lugnare park istället för den vanliga vägen? Sedan finns det naturligtvis delar av detta område som mer ligger på en samhällsnivå, som till exempel frågor om buller.
Vad har förvånat dig under tiden du arbetade med boken?
– Vikten av positiva relationer. Hur mycket vi behöver varandra säger mycket om vilka sociala varelser vi är. Sen är det väldigt mycket annat som också varit intressant. Arbetet har drivits framåt av min nyfikenhet.
Apropå relationer så nämner du till exempel en studie som visar att den som har ett bra socialt nätverk har femtio procents högre chans att inte dö i förtid jämfört med dem som inte har det. Det är en större positiv effekt än den negativa påverkan som inaktivitet, fetma, rökning och alkohol ger. Hur kan det vara så?
– Det visar verkligen hur vi människor är beroende av varandra. Att omge sig med positiva relationer placerar dig i ett socialt sammanhang som ger positiva effekter. Lever du i en nära relation innebär det till exempel bättre chans att du söker vård i tid jämfört med en som saknar detta.
Du började detta arbete för din egen skull. För att själv förstå varför du hoppade på olika trender, vissa där du kanske till och med borde ha vetat bättre. Slutresultatet är en bok som du tycker är för alla – vilket är en väldig stor målgrupp.
– Hälsa är något som vi har gemensamt. Det är angeläget för oss alla. Jag vill trycka på att hälsa inte bara handlar om kost och motion, man kan få hälsovinster genom att ta itu med andra aspekter av hälsa också. Börjar man göra något bra inom ett område, då underlättas möjligheterna att lyckas inom andra också. Om jag till exempel inte behöver grubbla över dåliga relationer kanske jag sover bättre, vilket i sin tur leder till bättre möjligheter att tillgodogöra sig träning, och så vidare. Alla delar som jag tar upp i boken hänger ihop. Det är jag helt övertygad om.