ACT – vägen till ett fullt liv trots smärta och oro

Acceptance and Commitment Therapy, ACT, går i korta drag ut på att lära sig acceptera yttre omständigheter som inte går att påverka och att fokusera kraften till det som går att påverka. Terapiformen vinner mark i takt med att det vetenskapliga underlaget för ACT ökar. Långvarig smärta, social fobi och stressrelaterade sjukdomar behandlas effektivt med ACT.

Acceptance and Commitment Therapy, ACT, går i korta drag ut på att lära sig acceptera yttre omständigheter som inte går att påverka och att fokusera kraften till det som går att påverka. Terapiformen vinner mark i takt med att det vetenskapliga underlaget för ACT ökar. Långvarig smärta, social fobi och stressrelaterade sjukdomar behandlas effektivt med ACT.

Den psykiska ohälsan fortsätter att öka, och kanske är lösningen inte att identifiera en diagnos som sedan botas. Kanske är lösningen i stället att öka den psykologiska flexibiliteten och på så sätt minska det psykiska lidandet. Det är en av utgångspunkterna inom Acceptance and Commitment Therapy, ACT, en tredje vågens KBT (kognitiv beteendeterapi). Metoden syftar till att hjälpa människor att identifiera vad man upplever som värdefullt och vill fylla sitt liv med, snarare än att minska symptomen.

Fredrik Livheim är psykolog och forskare som har studerat ACT sedan den första boken i ämnet kom ut 1999. 2003 hölls den första världskongressen om ACT, som då möttes med stor skepsis av tongivande psykologer. Helt enkelt för att forskningsunderlaget var tunt och för att de existentiella inslagen i behandlingen väckte misstänksamhet.

– Det var en helt berättigad kritik då. Men sedan dess har över 600 studier på ACT publicerats och ett fyrtiotal systematiska översikter och metaanalyser, berättar Fredrik Livheim. Han har själv bidragit till det vetenskapliga underlaget bland annat genom en doktorsavhandling 2019, och som forskare på KI sedan 2010.

Hantera de inre reaktionerna

Den grundforskning som behövs finns alltså redan idag. Nu är utmaningen att utforska ACT:s möjligheter inom områden som ännu inte är så väl studerade. Som hur ACT kan användas för att hjälpa barn och ungdomar att må bättre och hantera livet i den komplexa värld vi lever i, med de utmaningar och enorma mängder information vi förväntas förhålla oss till.

– Stora undersökningar visar att barn och unga efterfrågar hjälp från oss vuxna att hitta sätt att hantera livet och må bra. Det behövs tidiga insatser, senast i högstadiet, för att hjälpa unga att komma i bättre kontakt med både sig själva, naturen och det sammanhang vi lever i.

Vad är då ACT, som alla tycks prata om inom såväl sjukvård, friskvård som personlig utveckling? I korta drag handlar det om att lära sig se skillnaden på yttre faktorer som går att påverka och våra inre reaktioner på de yttre omständigheterna. Att kunna se vad i livet som går att förändra, som exempelvis en hög arbetsbelastning eller en orimlig skolsituation. Sådant kan man prata med chefen eller lärarna om. Men man måste också acceptera att det kan ta tid att förändra. Våra egna reaktioner på yttre omständigheter kan skapa problem för oss, som tankar och känslor. Men med träning kan vi lära oss att ta över det centrala nervsystemets reaktioner bättre.

Allt kan inte kontrolleras

– Acceptans handlar om att fokusera sin kraft på det vi kan påverka, givet att situationen är som den är, men också att konstatera att det är vissa saker vi inte kan kontrollera. Det handlar alltså inte om att finna sig i övergrepp eller ohållbara situationer, något vissa ibland tror. Just ordet acceptans kanske är det svåraste begreppet att förstå i ACT, och egentligen kanske konstatera skulle vara ett bättre ord.

Han ger som exempel att den som dömts till sluten ungdomsvård inte kan göra så mycket åt de yttre omständigheterna under tiden som inlåst, men det går att identifiera vad man saknar, vad man vill ha mer av och vad som är viktigt, även inom den ramen. Är det vänner man saknar, kan man planera för att träffa dem vid nästa permission, man kan skriva brev och kanske skicka sms.

Fredrik Livheim forskar om ACT på Karolinska Institutet

Fredrik Livheim, psykolog och forskare, har studerat ACT sedan 1999,

Fokus på att återta livet

ACT är till skillnad från många andra terapier inte ute efter att i första hand bota eller ens uppnå symptomlindring. I stället handlar det om att återta sitt liv utifrån de ramar som finns.

– En person med social fobi, exempelvis, kanske inte blir av med sin sociala fobi eller upplever mindre ångest i sociala situationer, men kan lära sig att leva med den och på så sätt återta sitt liv.

Behandlingen har visat sig effektiv vid ett flertal tillstånd, som depression, ångest, missbruk och långvarig smärta, men kan även användas inom elitidrott och företagshälsovård. Den följer inte principen att en frisk person plötsligt blir drabbad av en depression, som sedan ska bli botad, utan snarare om att när den psykologiska flexibiliteten ökar, mår vi bättre. Det finns heller ingen direkt koppling mellan dos och respons, som i många andra behandlingar, utan snarare om att när man fattar, så fattar man. Och det kan ta en halv dag för vissa och kräva ett längre förlopp för andra.

Det går inte att certifiera eller licensiera sig som ACT-terapeut, inte heller finns någon kontrollinstans som säkerställer utbildningsnivån hos de som använder ACT i behandlingen.

– Det finns inget hierarkiskt system som inom många andra terapiformer, inget steg 1, steg 2 och så vidare. Det är egentligen öppet för vem som helst att kalla sig ACT-terapeut, men den som vill utbilda sig bör försäkra sig om att det är en seriös aktör man väljer, säger Fredrik Livheim, som själv har utbildat över 2000 gruppledare, både via Karolinska Institutet och i privat regi.

En möjlighet att uppnå de globala målen

Det finns en önskan om att göra kunskapen tillgänglig för den breda massan och som ett led i det finns initiativet 29k.org, en applikation med kurser och övningar som bygger på vad vi vet har evidens och möjligheten att ha mänsklig kontakt i grupper genom en videofunktion och text. Verktyget drivs som en ideell stiftelse, utan kommersiella intressen och enligt principen open source, vilket innebär att det är tillgängligt för alla. Filantroper har investerat över 40 miljoner och 126 000 människor världen över använder redan verktyget.

– Det är jätteviktigt att det är just öppet för alla och att ingen har vinstintressen, för det handlar om att kunna hjälpa så många som möjligt.

Under våren släpps hela plattformen på svenska och Fredrik Livheim ser optimistiskt på ACT:s möjligheter att bidra till en mer hållbar värld. Exempelvis kan ACT vara ett sätt att öva upp de psykologiska färdigheter som behövs för att uppnå FN:s globala mål för hållbara utveckling, som är en del av Agenda 2030.

– Alla är överens om att det går för långsamt och ett initiativ för att utreda vad man behöver för att snabba upp utvecklingen är Inner development goals. Det är ett samarbete mellan företag som Spotify, IKEA, Ericsson samt universitet som Harvard. Vilka psykologiska förmågor behöver skalas upp för att nå målen? Dessa har stora beröringspunkter med ACT, som exempelvis den inre kompassen och perspektivtagningsförmåga. Sammantaget handlar det om att identifiera vilka förmågor som är viktigast att börja med, sedan skapa verktyg för att öka dem och slutligen se vad effekten blir av att de ökar.

Läs mer

www.29k.org

https://www.innerdevelopmentgoals.org/

www.livskompass.se

Om ACT och långvarig smärta

Text Ulrika Hoffer Foto Albin Händig (porträtt), Istock