Oxytocin i fokus för Rosenterapeuter

De positiva effekterna av hormonet oxytocin är många och kunskapen om dessa klarnar allt mer. En av de främsta forskarna på området, Kerstin Uvnäs Moberg, läkare och professor, delade nyligen med sig av de senaste rönen på området för nätverksgruppen för Rosenterapeuter via en digital föreläsning.

– Så härligt att få tala i ett sammanhang där alla vet vad oxytocin är! Ni jobbar ju med det hela dagarna och vet ju redan hur starkt kopplat det är till beröring, inledde Kerstin Uvnäs Moberg.

Men trots att hon var medveten om att hon talade inför en initierad grupp, hade hon viktig kunskap att förmedla kring oxytocin:

– Det är att det i allra högsta grad är ett hälsohormon, inte ”bara” ett mammahormon eller amningshormon, som det i vissa fall uppfattats som. Det är ett reproduktions- och omvårdnadshormon såväl som ett hälsohormon, med breda effekter.

Oxytocin binder människor samman

Hon förklarade oxytocinets roll i processen att skapa bindningar mellan människor, vilket också gör det till ett slags kärlekshormon.

– Oxytocin kopplar en individ till vårt eget belöningssystem. Det ökar en positiv upplevelse av andra individer, som vi då tycker blir mer intressanta, både till utseende och lukt. Det är som motsatsen till aversion.

När oxytocin ökar stimuleras en rad positiva effekter och skyddar oss mot bland annat ensamhet och dess negativa effekter. Det ger oss lugn och ro och vi får ökad lust till social interaktion. Hormonet gör att vi blir mer sociala och lugnare:

– Vi blir bättre på social interaktion och på att titta andra människor i ögonen. Det ökar vår förmåga att tolka social interaktion, som i sin tur ger minskad oro, ökad självkänsla och tillit.

Även smärta blir lättare att hantera med ökade oxytocinnivåer:

– Oxytocin är inte bedövande, men man bryr sig inte så mycket om smärtan, den blir lättare att hantera. På så sätt kan man säga att det höjer vår smärttröskel.

Kerstin Uvnäs Moberg forskar om oxytocin

Kerstin Uvnäs Moberg är läkare och professor med inriktning på oxytocinets helande effekter.

Behandling vid depression och missbruk

Det finns stort hopp om att kunna behandla med oxytocin som läkemedel framöver. Kliniska försök genomförs och hoppfulla data finns för att det kan komma att användas som en del av den medicinska behandlingen vid bland annat missbruk, depression och schizofreni.

Men det är en fin balansgång:

­– Det är ingen riktigt bra lösning att tillföra oxytocin, det kan bli negativ påverkan.

Att öka den egna produktionen av hormonet har dock inte visat några negativa effekter och kan, förutom vid amning, uppnås genom beröring och strykningar av huden, gärna mer kraftfulla och djupgående sådana. Även värme, bad och vackra bilder kan stimulera produktionen.

– Lätt tryck har också effekt, ja, men vill man ha riktigt lugnande effekt, ska det vara ordentligt tryck, för att aktivera vagusnerven, svarade hon på frågan om effekten skiljer sig beroende på kraften i beröringen.

Kerstin Uvnäs Moberg betonade att vår kroppsegna oxytocinprodukton är beroende av stämningen i omgivningen:

– Oxytocin ska bara vara aktivt när det är snällt och vänligt runt oss. Om man är isolerad och ensam uteblir oxytocinstimuleringen.

Men det finns andra sätt att få tillgång till de goda effekterna, även för den som inte lever i en relation. Något så enkelt som vackra bilder kan öka oxytocinpåslag och värme är också centralt, som en förstärkare av beröringseffekter.

Skyddseffekterna på lång sikt har också visat sig intressanta:

– Kvinnor som har ammat länge har fått ett långvarigt påslag av oxytocin genom livet, vilket ger minskad risk för slaganfall, högt blodtryck, hjärtinfarkt och diabetes typ 2.

Oxytocin har många effekter:

  • Ökar mättnad
  • Minskar stress
  • Sänker blodtryck
  • Hämmar mot inflammation
  • Skyddar mitokondrier (ger effektivare energiproduktion i cellerna)
  • Skyddar teleomerer (ger skydd åt generna)
  • Stimulerar t-cellers aktivitet, immunförsvaret stärks
  • Stimulerar sårläkning
  • Föryngrar slemhinnor
  • Påverkar mag- tarmkanalens endokrina system
  • Ger förbättrat näringsupptag

Text Ulrika Hoffer Foto Istock/Mia Carlsson (porträtt)