Erik Huss: ”Framgång är mer än ekonomisk tillväxt”
Som kroppsterapeut har du sannolikt ingen särskilt miljöbelastande verksamhet. Kanske kan det vara svårt att se värdet av att lägga fokus på att vässa sitt hållbarhetsarbete? Hållbarhetskonsulten Erik Huss menar att det är precis tvärtom.
– Fråga Greta Thunberg om hon tror att en person kan påverka utvecklingen, säger han och gör en jämförelse med floden Mississippi: Det kanske inte gör så stor skillnad i vart och ett av de olika mindre tillflödena, men när allt samlas i Mississippi och allt vatten välter in över Louisiana, då märks effekten!
Erik Huss har 30 års erfarenhet av att jobba med hållbarhetsfrågor, med en bakgrund som geograf och glaciolog. Nu jobbar han med utbildning och kommunikation inom hållbarhetsfrågor och i den rollen hjälper han Kroppsterapeuterna att lägga ut riktningen för hållbarhetsarbetet i förbundet framåt.
Han menar att det grundläggande bottnar i att förstå de planetära gränserna, det vill säga våra livsuppehållande system, och hur ens verksamhet kan bedrivas inom dessa ramar:
– Ekonomi handlar egentligen om att hantera knappa resurser på ett klokt sätt. Men den ekonomi vi ser idag har i många avseenden blivit girig och ser främst till siffror i ett bokslut, utan att tänka på vad det kostar i andra änden. Att skövla skog kan ge positivt resultat i ett bokslut för ett skogsbolag, men vad är det värt om det samtidigt förstör förutsättningarna för ens barn att växa upp? Om korallreven, som är barnkammare för många fiskarter, dör, vad ska dina barn då äta?
Lyft det du gör bra
En nyckelfråga i hållbarhetsarbetet är hur vi ser på framgång. Erik Huss menar att pengar är en värdemätare, men framgångsrikt företagande tar sällan hänsyn till hur klimat och miljö påverkas, eller hur vårt välmående påverkas.
För att ha det klart för sig kan alla behöva rannsaka sig själva. Både när det gäller vad man kan ändra till det bättre, men också genom att lyfta det man redan gör bra och hur det bidrar till en mer hållbar utveckling.
– Här har kroppsterapeuter en fenomenal fördel, för verksamheten bidrar till att få människor att må bättre. Och det spelar en central roll i omställningen till ett mer hållbart samhälle.
För att nå de 17 globala mål som FN:s Agenda 2030 innefattar, har det visat sig att fem egenskaper, som finns beskrivna i initiativet Inner Development Goals, underlättar förändring. Dessa egenskaper beskrivs som att vara (relationen till sig själv), tänka (kognitiva förmågor), relatera (bry sig om andra och världen), samarbeta (sociala förmågor) och agera (bidra till förändring). Genom att utveckla dessa, har vi lättare att nå de globala målen och för den som jobbar med friskvård är dessa egenskaper ofta väl utvecklade. Det ger ett försprång i omställningen till en ekonomi som tar hänsyn till de planetära tillgångarna.
I praktisk vardag kan det innebära allt ifrån enkla saker som att prata med sina klienter om det egna arbetet kring hållbarhet, ”är det något ni jobbar med på er arbetsplats?”. Men också att se det egna arbetet som en insats för att minska ohälsa, som kan bidra till minskat behov av läkemedel. Det i sin tur kan innebära att färre hormonstörande ämnen läcker ur i vattendrag och påverkar ekosystem negativt.
Hållbarhet och hälsa går hand i hand
Faktum är att själva omställningen i sig kan bidra till att vi mår bättre.
– På många sätt går hållbarhets- och hälsoarbete hand i hand. Den som bryr sig om sin hälsa har ofta lättare att bry sig om miljön. Och att bry sig om miljön kan hjälpa oss att må bättre. Många ungdomar mår exempelvis dåligt på grund av oro för den negativa utvecklingen. Man har sett i studier att de som engagerar sig, i stort och smått, faktiskt mår bättre. Att påverka utifrån något man själv gillar kan vara ett sätt. Skidåkare som värnar om snötillgången, dykare som värnar om levande korallrev, löpare som värnar om ren natur och så vidare, det finns många sätt att närma sig hållbarhetsfrågan. Jobbar man med att få människor att må bättre genom bra kost och motion, så har man ju alla förutsättningar att jobba i enlighet med de globala hållbarhetsmålen!
Även vardagsnära rannsakan hos den enskilde har stor betydelse i det stora hela (igen, tänk Mississippi!). Till exempel genom att man ser över sitt eget bilåkande, styr om sin kost till mer växtbaserad, minskar sin konsumtion och sitt fossilbaserade resande och – inte minst – ser över sitt sparande.
– Faktum är att det enklaste sättet att minska sitt koldioxidavtryck är att flytta allt sitt pensionssparande till fonder som inte investerar i fossil verksamhet. Det går att sänka sitt koldioxidavtryck med mellan 25 och 30 procent bara genom en så enkel handling, något få känner till.
Genomskåda konspirationsteorier
Men hur ska man veta att man gör rätt, gör tillräckligt eller om det är lönt att göra något alls? Åsikter varierar, beroende på vem man lyssnar på, men den samlade forskningen är entydig. Erik Huss betonar att det är viktigt att luta sig mot just den samlade forskningen och genomskåda konspirationsteorier även i klimatfrågan.
– Medvetenheten om klimatkrisen har minskat drastiskt de senaste tio åren. Det är drivet av extremhögern, som ofta är skeptiska till klimatforskningen. De är aktiva i sociala medier och det räcker tyvärr ofta med att gemene man stöter på enstaka klimatförnekande uttalanden för att man ska börja tro att det finns en motsättning. Och helt plötsligt börjar man säga saker som ”det finns ju olika sidor…” Den här utvecklingen bekräftas av mätningar som Reuters Institute och Oxford University har gjort – och den är förödande. Å andra sidan finns positiva krafter, som bland annat Sveriges näringsliv, som internationellt sett är kreativa i att hitta bra klimatlösningar. Det är angeläget att näringslivet tar över det bristande politiska ansvaret och det måste ske med utgångspunkt i forskningen. Inte baserat på kreativa gissningar, känslor eller tyckande.
Goda exempel
En annan utmaning omställningen innebär är att göra det tilltalande att ställa om till mer hållbara beteenden. Det kan vara svårt att bli lockad av en tillvaro där bekvämligheter som många tar för givet, som flygresor, bilåkande och konsumtion, minskar. Där menar Erik Huss att de goda exemplen och historierna spelar en viktig roll.
– Identifikation är viktigt och många kan ha svårt att känna igen sig i nidbilden av en miljökämpe, kanske en fältbiolog med näbbstövlar som argumenterar aggressivt. Berätta i stället för människor omkring dig om dina val, kanske att du tog tåget ut i Europa och åt en lyxig kocklagad middag ombord, i stället för att klämma ihop dig som en ansjovis i ett flyg. Berätta att du valt att köpa en elbil eller lagar mer växtbaserad mat på spännande sätt och äter mindre nötkött. Visa i sociala medier att du ploggar (joggar och plockar skräp, reds. anm), monterat solceller eller vad du gjort som är mer i linje med klimatmålen. Det ökar intresset och skapar identifikation och det är inte alls tråkigt eller begränsat. Tvärtom, det är trovärdigt och coolt!
– Var och en av oss har en möjlighet att göra ett val: Välj bort den fossilbaserade plasten. Lär dig vad det är som gör dig frisk. Utbilda dig och ta till dig forskningen. Varje hinder kan lära oss något nytt.
Hållbarhet på agendan på Inspirationsdagen 2023
På Inspirationsdagen den 22 april möter du Erik Huss, som då föreläser och håller workshops för att du som kroppsterapeut ska kunna kartlägga ditt hållbarhetsarbete och sätta upp egna mätbara mål. Där kan du som medlem vara med och påverka både ditt eget och förbundets hållbarhetsarbete, i linje med FN:s Agenda 2030.