Forskaren Erik Hemmingsson intresserar sig för mekanismerna bakom övervikt.

Övervikt – samhällsproblem som kräver nya lösningar

Sannolikt möter du som kroppsterapeut  klienter som suckar uppgivet och konstaterar att den nya dieten inte höll i längden. Inte den här gången heller. Överviktsforskaren Erik Hemmingsson förklarar varför och presenterar en alternativ väg ut ur bantningsträsket i sin bok Slutbantat.

Kampen mot övervikt är svår att vinna. Av de som försökt, tvingas allt för många att konstatera att inte bara smyger sig kilona på igen – och kanske ett par extra därtill. Dessutom naglar sig känslan av misslyckande fast och skapar onödig stress. En slags gordisk knut som tycks omöjlig att lösa för många.

Erik Hemmingsson ägnar sin forskning åt att försöka göra just det; hitta nya sätt att lösa och förstå överviktens mekanismer. Inte bara hur kalorimodellen med ”energi in och energi ut” (inte) fungerar eller hur kroppens försvarsmekanismer mot viktminskning slår till så fort vi stryper tillgången på energi. Utan även hur vår uppväxt, utbildning, stressnivå och ekonomiska förutsättningar spelar in. Men framför allt vill han få oss att förstå att övervikt är inget man väljer eller är ett resultat av en lat personlighet.

– Framför allt måste vi förstå att stigmatiseringen kring övervikt är mycket värre än vad de flesta tror. Det är väldigt svårt att leva med övervikt i dagens samhälle, många möts av en mängd fördomar och diskriminering. Det är ett otroligt jämförande klimat, redan bland tonåringar.

Vilket ansvar vilar på den som jobbar som kroppsterapeut, där människors kroppar står i fokus och frågor kring vikten regelbundet kommer upp?

–  Alla har ett ansvar att kommunicera på ett sätt som inte är stigmatiserande, utan håller en positiv ton. Men det är ingen lätt fråga. Jag har till exempel en doktorand som just nu tittar på hur barnmorskor förhåller sig till gravida kvinnor med övervikt. Och många verkar snarare tassa runt problemet, ”det löser sig sen ska du se…!” Och det blir ju också ett konstigt sätt att förhålla sig till övervikt, som ju kan vara ett problem. Möter man någon med övervikt som är en bidragande orsak till ryggsmärtor och vill ta upp det, så är det oerhört viktigt hur man gör det, hur man är som person när man tar upp det. Men det blir ju inte bättre av att man tiger ihjäl det.

I boken Slutbantat driver Erik Hemmingsson testen att den enda vettiga vägen framåt för en person med övervikt som gång på gång försökt banta och sen fallit tillbaka i gamla vanor, är att släppa fokus på våg och vikt och istället fokusera på hälsosamma vanor kring mat, sömn, stresshantering. Att helt enkelt sänka axlarna och göra det man kan för att må så bra som möjligt, både fysiskt och psykisk, med nuvarande vikt.

– Händer det något på vågen är det en välkommen bonus. Men det är inte vikten som står i fokus, utan hälsosamma val. Det är inte fel att önska sig en viktminskning, men ofta bottnar det i ett missnöje med kroppen och då är mycket vunnet av att försöka lära sig att tycka om den kropp man har. Och det är inget som kommer över en natt, men att göra sådant som är bra för hälsan är en bra start.

Individuella faktorer bidrar

Han lyfter också fram det faktum att det är stora skillnader mellan hur vi reagerar på ett överskott av energi. En del tål det utan att gå upp nämnvärt i vikt. Andra har en kropp som har lärt sig att lagra energi extremt effektivt, något som kan vara en följd av många faktorer. Återkommande bantningskurer, stress och hur känsliga vi är för stress, vad vi vägde som barn och vad våra mammor hade för livsstil när de var gravida spelar in. Med mera.

– Det är lätt att tro att det är lika för alla. Men det är det ju inte. Vi har alla våra olika faktorer som tillsammans bidragit till var vi är idag. Det är inget fel på den som har en kropp som lätt lagrar fett. Tvärtom, den kroppen är väldigt anpassad för att överleva i ett samhälle där det råder brist på mat. Men det krockar förstås nu, när det ser ut som det gör med den tillgång på ultraprocessad skräpmat vi har.

Den ultraprocessade skräpmaten, ja. Eller ätbara produkter, som Erik Hemmingsson kallar det i sin bok. För han är extremt kritisk till den ultraprocessade skräpmaten, det vill säga hårt processade råvaror som med smakförstärkare och konsistens designas så att det blir extra begärliga inslag i en stressad vardag, genom att ge avkoppling, lindring och njutning.

– Många har tidigt i livet lärt sig att äta på ett dövande sätt. Då präglas man av det senare i livet och lär sig att ignorera att man är mätt. Och att då försöka räkna kalorier blir direkt kontraproduktivt på lång sikt och ger oss snarare ett stört förhållande till mat, än hjälper oss. Det gör däremot fokus på vanor, beteenden och att undvika mat av dålig kvalitet, det vill säga produkter med onaturligt hög kaloritäthet, som inte gör oss mätta. Ät med regelbundenhet och så naturligt som möjligt, det vill säga mat som industrin inte varit inne och kladdat på. De gör bara maten sämre!

Det emotionella priset är tyngst

Erik Hemmingsson är också noga med att framhålla att alla som är överviktiga INTE är påverkade av det hälsomässigt, något många tror.

– Jag är epidemiolog, och och tittar på samband mellan övervikt och riskfaktorer och visst – det ÄR en riskfaktor i förhållande till en ganska lång lista andra sjukdomar, som cancer och diabetes. Men för den som är överviktig är det emotionella priset ofta det tyngsta problemet. Och kan vi bidra till att lätta på det trycket, så ska vi göra det.

Samtidigt har en tredjedel av personer med övervikt ingen negativ påverkan av sin övervikt alls. Det beror möjligen på genetiska faktorer. Tittar man på livslängd, så är det inte alls ett lika stort problem. Där blir det först ett tydligt problem när vikten övergår i fetma och där är risken för ökad dödlighet ungefär lika stor för den som är underviktig – någon som det sällan talas om.

Han understryker att det inte är något enkelt resonemang när det gäller riskökningar, för det är inte bara vikten som spelar roll. Det är andra faktorer också, som livsstil, näringsstatus och inte minst kroppsammansättning. En kropp som domineras av muskler och underhudsfett är ett betydligt mindre problem än en smal kropp och en kula på magen, med fett inlagrat kring organ och hals.

– Oavsett vad du väger: Fokusera på rörelse, sömn, återhämtning, att äta bra mat och att må bra psykiskt. Det ger dig goda förutsättningar till hälsa, trots övervikt. Och det är faktorer som alla kan greppa, som inte kräver massiv viljestyrka. Kroppen kommer inte att kämpa emot på samma sätt som vid bantning genom kalorirestriktion.

Några faktorer som påverkar vikten

Hormoner som spelar in i viktregleringen

Ghrelin – hungerhormonet som gör att du känner hunger i takt med att magsäcken töms. Ghrelin aktiverar även sug efter söta och snabba kolhydrater och spelar en viktig roll för belöningseffekten av dessa. Höga ghrelinnivåer ger alltså stor risk för övervikt – och stress och sömnbrist ökar nivåerna av detta hormon.

Leptin – mättnadshormonet som reglerar hunger utifrån hur välfyllda dina fettceller är. Tömmer du fettcellerna, minskar leptinnivåerna – och du motiveras att äta större portioner. Leptinresistens, det vill säga ett tillstånd där den egentliga effekten av leptin satts ur spel, gör att mättnadssignalerna blir otydliga och kan uppstå av stort intag av ultraprocessad skräpmat över tid.

Varför faller så många tillbaka i gamla vanor?

Vid viktminskning minskar energibehovet i takt med att kroppsmassan minskar. Vid viktminskning minskar även muskelmassan, en energikrävande vävnad. Fettcellerna töms. Leptinnivåerna sjunker. Ghrelinet ökar. Aptiten ökar och det krävs mer mat för att känna tillfredsställande mättnad. I detta läge är det lätt att falla tillbaka i gamla vanor, portionsstorlekar och minskad aktivitet. Speciellt ökar risken i perioder av hög stress.

Din tidigare vikt – din set point

Kroppen strävar efter balans, och för kroppen så är tömda fettceller en obalans. Går du ner i vikt, stretar kroppen emot och strävar tillbaka till ursprungsvikten, det vill säga kroppens set point. En viktig mekanism som bidrar till att det kan vara helt olika utmaningar för olika individer att gå ner och behålla en lägre vikt. Din set point är svår – men inte omöjlig – att påverka.

Träna sig ner i vikt?

Fysisk aktivitet har en mängd fördelar för både fysisk och psykisk hälsa. Och det är en viktig komponent i konsten att hålla vikten nere, om man lyckats gå ner. Men som viktminskningsmetod är motion tämligen oanvändbart. Sambandet mellan viktutveckling och motionsmängd är relativt svagt, enligt forskningen. Så även om brist på motion är en hälsorisk, så är det inte en så stor risk för att utveckla övervikt. Ökad aktivitet ger också ökad energiförbrukning, något som kroppen ganska listigt ser till att kompensera genom ökad aptit.

En ny attityd till kropp, vikt och hälsa

När insikten slår till att det här med återkommande perioder av restriktion och kalorifokus inte är hållbart i längden, finns möjligheten att välja att fokusera på hälsobringande vanor. Om målet är att hjälpa kroppen att må och fungera bättre, framför att ändra dess form, kan känslan av bestraffning och stress kring vikten släppa. Det kan leda till en mer positiv syn på kroppen och en mer realistisk väg framåt.

Läs om Erik Hemmingssons deltagande på Inspirationsdagen 2021

Text Ulrika Hoffer Foto Stefan Tell