”God morgon, din latmask!”

När jag var en bra bit över 40 bestämde jag mig för att skola om mig. Eller vidareutbilda mig snarare. Därför har jag läst Dietistprogrammet på Uppsala universitet. Jag har länge jobbat som kostrådgivare vid sidan av skrivandet, och älskar det. Men i den rollen möter jag främst människor som redan är superintresserade av kost och hälsa och vill optimera sitt mående. Som mest har frågor om den optimala dosen av grönt te och hur mycket bättre färsk gurkmeja är jämfört med torkad. Önskan om att kunna hjälpa människor som inte har det intresset eller resurser, energi och pengar att investera i sin hälsa, pockade på allt mer.

Så det blev tre år med heltidsstudier, samtidigt som jag har jobbat på nästan som vanligt.

Jag har ingen direkt bra förmåga att planera, ingen smart studieteknik och jag är rätt mycket äldre än de flesta kurskamrater, med familj och hund och hus och så vidare. Så det har – och är, för jag skriver mitt examensarbete nu – varit ganska krävande, får jag tillstå. Men jag har haft min gamla redaktörs visdomsord i bakhuvudet hela tiden: ”Håll en hög lägsta nivå! Alla kan glänsa till då och då, den verkliga konsten är att göra saker gott nog – hela tiden!”

Jag tror att det har räddat mig.

Och kanske mitt eget mantra om att jag är norra Europas största latmask. Det finns ju de som menar att man ska säga peppande saker till sig själv i spegeln varje morgon. Det gör inte jag. Jag möter mitt bleka fejs och min gråa hårbotten varje morgon och säger: ”God morgon, din latmask!” Det finns nog en och annan som skulle säga att det är en dålig strategi. Men det räddar mig ändå. Jag sätter mig faktiskt ofta och sträckkollar serier, fastnar med näsan i telefonen eller tar en tupplur, mitt på dagen. Fast jag har en massa saker som måste göras. Jag intalar mig att det ordnar sig. Jag hinner. Lite som jag föreställer mig att en latmask gör. I min tankevärld fungerar det som ett vaccin mot stress, något jag själv har hittat på.

Nu vill jag ju avsluta med att rekommendera något klokt, men kanske är det inget bra tips att göra som jag. Men om du är en sån som hela tiden försöker affirmera peppiga fraser, och inte riktigt får den effekt du önskar, så kanske det ändå kan vara värt ett försök?

Vem vet, kanske mår vi bra och blir mer effektiva av att bejaka latmasken i oss?

Önskar er sköna och lata helger!

Redaktör Ulrika

Text Ulrika Hoffer Foto Björn Qvarfordt