Förändring – snöbollen som startar lavinen
Nyligen har jag intervjuat Paulina Nowicka, dietist och professor i kostvetenskap med över 20 års erfarenhet av att behandla barn med övervikt och obesitas. Jag har också träffat Karin Sjögren, tandläkare och föreläsare inom motiverande samtal. Båda möter patienter som behöver göra det stora jobbet själv. Mötet med dietisten eller tandläkaren är bara en liten, isolerad händelse, som i bästa fall ger patienten motivation att använda tandtråd eller välja vatten i stället för läsk. Men jobbet gör patienten själv.
Själv jobbar jag som dietist de dagar jag inte jobbar med denna tidning. I den rollen träffar jag människor som tror att de ska få en färdig plan att följa. Det har många redan testat och misslyckats med, så jag ser min roll som snöbollsputtare. Det vill säga en som kan ställa frågor som leder patienten till egna lösningar.
Ett exempel:
Kvinna 45 år med obesitas och ganska allvarliga följdsjukdomar (höga blodfetter, högt blodtryck, diabetes typ 2 – som tillsammans lett till allvarlig organsvikt). Gått hos en annan dietist under ett år och fått gängse råd om mer grönsaker, mindre läsk, mer protein och fullkorn. Vågen har envist visat samma siffra vid varje återbesök. Hon har inte kommit längre än att tänka att hon borde justera sitt intag. Vi gör en omstart. Letar efter en enda justering som kan utgöra den snöboll som på sikt kan bli en lavin. Patienten nämner själv att chokladen på kvällarna skulle kunna vara en start. Hon får några förslag kalorifattigare alternativ som kan ersätta chokladen. En månad senare kommer hon tillbaka, fem kilo lättare. Beslutar sig för att välja vatten i stället för läsk till lunch som nästa förändring.
Ytterligare en månad går och vågen visar fyra kilo mindre. ”Jag har ju egentligen inte gjort något! Jag äter som vanligt, jag dricker läsk och äter choklad ibland. Mindre ja, men jag har inte slutat helt…!” Nästa steg hon väljer är att öka den fysiska aktiviteten. Promenader. ”Ska jag gå en timme om dagen?” Jag frågar om hon tycker att det är en realistisk start. ”Nej, det är det väl inte…” Vi landar i 20 minuter, två gånger i veckan. Blir det mer är det en bonus, men hellre börja med ett mål som är lätt att uppnå än ett som blir överväldigande. Hon kommer själv på att promenaden kan avslutas med en kort, pulshöjande jogg i fem minuter, som en kul utmaning. Efter sommaren kommer hon tillbaka – och berättar att hon sprungit Tjejmilen! ”Det blev lite för lätt att bara springa fem minuter per promenad, så jag sprang lite längre och längre varje gång! Men hade DU sagt att jag skulle promenera en timme om dagen och anmäla mig till ett lopp, så hade jag inte rört mig ur fläcken!”
Leta efter snöbollen
Vågen hade tagit ytterligare ett skutt nedåt och den femton procents viktminskning som kan ge bättre blodsocker-, lever- och njurvärden var i hamn!
Under våra träffar har jag inte gett ett enda råd. Inte kommit med ett enda förslag. Inte levererat någon plan. Bara ställt frågor och letat efter snöbollen som startade lavinen.
Har du någon snöboll du kan putta lite på för att börja en lavinartad förändring. För egen del puttar jag just nu på en snöboll som jag hoppas ska göra mig till mästarinna i att hålla deadlines!