”Att vara massageterapeut är lite som att backpacka”

Det var egentligen för att få bättre kunskaper om kroppen och för att bli en bättre yogalärare som Malin Stjärnehag utbildade sig till massageterapeut. Inte för att jobba med massage. Man strax efter avslutad utbildning var schemat fullt – med massagekunder! En fullträff, skulle det visa sig.

Vi fångar Malin Stjärnehag i slutet av första arbetsdagen efter en skön sommarsemester. Hon förvånas lite över att hon känner sig trött och ovan, för jobbet som massageterapeut ger normalt en massa energi och glädje.

– Det här är det bästa jobbet man kan ha. Det passar mig väldigt bra, det är praktiskt och konkret och det innebär att jag får hjälpa människor.

Malin Stjärnehag beskriver sig som ”en sån som har flängt runt”: rest, jobbat, rest, jobbat. Men intresset för kroppen och hälsa har också funnits med, så för ett par år sedan började hon studera till sjukgymnast. Efter en tid i skolbänken tog dock suget att resa över och studierna lades på hyllan.

Att hon skulle bli massageterapeut och egen företagare var dock ingen självklarhet. Efter en längre resa till Sydamerika inledde hon en ny yrkesbana, som yogalärare. Men ganska snart kände hon att det krävdes mer djupgående kunskaper om hur kroppen fungerar för att kunna vara en bra yogalärare. Att ta upp sjukgymnaststudierna var dock inte aktuellt. Däremot var Axelsons utbildning till massageterapeut ett lockande alternativ. När den var avslutad gjorde hon det inte krångligare för sig än att söka upp en klinik där hon själv fått massagebehandling, för att höra om de hade plats för henne.

Det hade de, för precis i samma veva slutade en terapeut, vilket innebar att hennes kunder landade på Malins bord, bokstavligt talat. Många av dem har hon kvar än i dag, snart två år senare.

Glad att ha yogan som grund

– Jag fick en massa, massa jobb. Både på kliniken och företagsuppdrag. Yogan hann jag inte alls med, så det blev ju inte alls som jag tänkt mig, men man kan inte kontrollera allt. Däremot är jag glad att jag har yogan som en grund, det finns mycket därifrån som jag kan använda som tips till mina massagekunder.

Medan många terapeuter väljer andra områden som komplement till att behandla, som ett undervisa i yoga exempelvis, valde alltså Malin tvärtom; att fylla dagarna med enbart behandlingar.

– Det är klart att jag kan känna att jag blir trött, men inte så trött. Det är det jättemånga som frågar om det, så ibland tänker jag att jag kanske borde vara tröttare än vad jag är…? Men jag förstår inte riktigt frågan; jag upplever att jag får energi av att ge behandlingar. Trött blir jag snarare av krävande utbildningar och av att sitta och skriva långa tentor på sjukgymnastprogrammet. Inte av att jobba med massage, säger hon.

– Att jag valde bort yogan berodde ju dels på att det var svårt att hinna med, men också att jag hade svårt att själv ställa om från massage till yoga. Massagen är helt och hållet fysisk, yogan är så mycket mer. Så just nu är det inte aktuellt med yoga, men på sikt kan jag nog plocka upp den och undervisa i lugn yoga som ett stresshanteringsverktyg.

Det ligger nära till hands att tro att hon tar med sig jobbet utomlands förr eller senare, som den resande person hon beskriver sig som. Men det är inte självklart:

Massageterapeut är bästa jobbet

– Jag håller alltid den dörren öppen för mig själv, rent mentalt. Att jag kan dra vilken dag som helst. Men det här är verkligen bästa jobbet! Hela ritualen, från att klienten kommer in i rummet, själva behandlingen, samtalet. Och faktiskt liknar tillvaron som massageterapeut lite det att backpacka: Jag har min väska och drar runt från ställe till ställe, säger hon och brister ut i skratt.

Att det är det bästa jobbet råder ingen tvekan om, men vad det är som är som gör det till bästa jobbet är inte lika enkelt att svara på:

– Det enkla svaret är väl att jag gillar att hjälpa andra, men jag har verkligen funderat på den frågan. Vad vill jag uppnå med det jag gör? Jag tror att det är hela ritualen: Klienten kommer hit. Landar i lugnet, får behandling… Det ger mig alltid nya tankar och insikter. En sak är ju att lindra smärta, men en massagebehandlig är så mycket mer än det. Förhoppningsvis kan jag inspirera andra att ta bättre beslut för sig själv. Att om jag sitter åtta timmar på jobbet, kanske det inte är så bra att fortsätta sitta resten av dagen när jag kommer hem, exempelvs.

Förstår du kroppen bättre nu, efter sjukgymnaststudier, yogalärarutbildning, studier till massageterapeut och ett par års yrkeserfarenhet…?

– Jag vill ju gärna tro det. Men det jag ser och känner är ju min sanning, min tolkning. Jag försöker var ödmjuk och jag är ingen expert. Men jag lär mig hela tiden och söker ny kunskap. Förra året började jag till exempel utbilda mig till osteopat. Jag kom in där och trodde att jag kunde en massa… jag hade ju jobbat jättemycket och gett mängder av behandlingar! Men så mötte jag en dessa extremt duktiga, kunniga erfarna lärare och det var så himla nyttigt, roligt och skönt att fiskas upp lite från sin lilla bubbla. Mycket av det jag gjort till mina sanningar fick jag ju helt omvärdera. Andra ”sanningar” fick jag bekräftade.

Bland Malins kunder finns alla sorter; så här års är det många som har tagit i lite för mycket med sina träningsambitioner och en och annan som har gått ut för hårt i trädgården. Men det är alltid motivationen att göra förändringar och övningar hemma som avgör om behandlingsresultatet blir bra eller ej, något som inte alltid är lika enkelt att förmedla:

– De enklaste är den som kommer och säger ”jag har gjort det och det, och nu har jag ont här och här”. Men de är inte många. De svåraste är de som tror att de kan rulla in hos mig och blir hjälpta på plats, direkt. Det är extremt svårt att få människor att förstå att de bara är hos mig en av dygnets 24 timmar. Vad de gör resterande 23 timmar har också stor betydelse för den som vill bli av med en smärtproblematik. Det är ofta svårt att få människor att förstå. Ofta är det helt uppenbart att människor som har ont, skulle behöva fatta andra beslut än de gör. Jag var inte beredd på att samtalet skull vara en så stor del av behandlingen som det oftast är.

Fin gräns

Malin väjer inte för att så ett och annat frö hos sina klienter, som kanske kan få dem att göra större förändringar i livet. Men det är alltid en fin gräns mellan att hjälpa och att lägga sig i:

– Jag skulle ju aldrig säga att ”du borde nog inte vara ihop med den där killen”, men jag kan ju påminna om att personen framför mig är värd det bästa och fundera på vad det är. Men självklart är det helt beroende på situation och min egen sinnesstämning. Ibland är det helt tyst i rummet, det är också ganska skönt.

Efter snart två år som egen företagare inser hon hur mycket hon själv måste ta ansvar för utvecklingen och arbetsglädjen.

– Det kan lätt bli ensamt om man inte anstränger sig. Jag behöver verkligen träffa duktiga kollegor och få inspiration. På kliniken är vi i nuläget sex personer, men dem träffar jag ju knappt. Vi står och ger behandlingar på våra rum och vi kommer och går olika tider. Men att gå på olika event, kurser och nätverka med andra ger verkligen mycket.

Hur balansen mellan massage och yoga och kanske andra arbetsområden ser ut om ett par år håller hon öppet:

– Jag har en tanke om att på sikt kunna göra något som kan nå ut till fler människor samtidigt, hålla kurser eller liknande. Men just nu vet jag inte hur den utvecklingen ser ut. Bara att jag ska fortsätta lära mig nya saker. Men om det är just osteopati det ska vara, eller om det är någon annan form av kunskap, det får visa sig.

Namn: Malin Stjärnehag
Bor i: Göteborg
Ålder: 29
Yrke: Massageterapeut och yogalärare.
Antal år i yrket: 2
Utbildningar i urval: Massageterapeut på Axelsons. Yogalärare. Oavslutade studier till sjukgymnast och osteopat.

Text Ulrika Hoffer Foto Jenny Blad