Yrsel – när världen snurrar

Yrsel är inte bara obehagligt, det är också relativt vanligt. Studier pekar på att mellan 10 och 15 procent av befolkningen drabbas varje år av allt från enstaka yrselanfall till följd av så kallad kristallsjuka, till mer långvarig yrsel som påverkar livskvaliteten negativt.

Christian Geisler är specialist i hörsel- och balansrubbningar vid Yrselcenter i Stockholm. Tillsammans med Mikael Karlberg har han skrivit boken ”Det snurrar”, som utkom tidigare i år. Boken riktar sig till såväl den som är drabbad som till vårdgivare, då det råder stora skillnader i tillgång till hjälp för den som blivit drabbad av yrsel.

– Yrsel kan uppkomma av många olika anledningar. Vetenskapliga studier talar för att över 50 procent av alla kända yrseltillstånd har sin orsak i störningar i balanssinnet och att nästan 25 procent av orsakerna saknar fysisk förklaring och kan vara en del av stress- eller ångesttillstånd.

Svårt få tillgång till rätt undersökningar

Svensk sjukvård skiljer sig från den i EU och USA eftersom tillgången till avancerade undersökningar främst är koncentrerad till universitetssjukhusens balanslaboratorier. Det begränsar tillgången till säker diagnostik för många patienter.

– Utan tillgång till modern kunskap är det vanligt att man som vårdgivare börja skapa sig en egen föreställning om vad yrsel kan beror på. Alla försöker ju hjälpa sina patienter vidare efter sin bästa förmåga. Utan undersökningsteknik av balanssinnets impulser och ovana att ställa frågor om de vanligaste yrselsjukdomarna kan det bli väldigt svårt att sortera de här patienterna komplexa symtom rätt.

Den enklaste undersökningen för att få insikter om balanssinnets funktion är en mörk mask som innehåller kameror som filmar ögonen. Det gör att man kan se om de rör sig på ett normalt eller avvikande sätt i samband med olika tester, till exempel lägestester för att påvisa kristallsjuka.

– Vet man inte orsaken till yrseln, så vet man ju inte vad man ska behandla. Det gör att patienter slussas vidare till allt från fysioterapeuter som behandlar nacken, kardiologer som gör EKG och så vidare.

Christian Giesler

Christian Giesler (sittande) har skrivit boken ”Det snurrar” tillsammans med Mikael Karlberg.

Långvarig, funktionell yrsel

Den som haft en dramatisk yrselattack med påverkan på balansen är det vanligt att utveckla yrsel av långvarig, funktionell typ. Då hjälper föga den behandling som var aktuell i akut läge. Christian Geisler jämför med smärttillstånd:

– Har man gjort sig illa i knät, till exempel en meniskskada, är det den diagnosen som präglar den fortsatta behandlingen. Så är det inte alls i yrselsjukvården. Det vanligaste förloppet efter en skada i ett balansorgan är att den efter ett tag utvecklas till en annan skada i samma balansorgan eller att den leder till funktionella yrselsymtom. Det betyder att det första fysiska felet läker ut men blir ersatt av liknande symtom som inte längre är fysiskt orsakade. Patienten blir instruerad att göra manövrar mot kristallsjuka flera gånger om dagen i flera månader. Men ofta kan vi konstatera att de bara led av kristallsjuka under den första veckan, sedan har deras dagliga besvär underhållits av funktionella orsaker som inte alls varit kristallsjuka.

Vad kan friskvården bidra med?

– Då omhändertagandet av dessa patienter oftast är dåligt inom vården, så är bara det att någon lyssnar mycket värt. Men även att läsa på om de fem vanligaste yrselsjukdomarna och hur de skiljer sig, då det är högst sannolikt att en person med yrsel lider av en eller flera av dessa. Massage och avslappningsövningar kan vara behagligt och symtomlindrande men var öppen för att det inte är massagen som är den botande behandlingen.

 

Tre myter om yrsel

Yrsel beror på spänningar i nacken

Är man fysioterapeut eller naprapat, har man kunskap om nacken, om träning och tänjning av nacken. Det är det man kan och ägnar man sig åt. Då är det lätt att göra sig en teori om att det rör sig om en sensorisk mismatch för utgående signaler från nackmusklerna. Men det finns inga tester som kan visa att spända nackmuskler ger yrsel. Yra patienter utvecklar däremot mycket ofta spända nackmuskler och nackbesvär. Det beror på att de flesta tillstånd med yrsel blir förvärrade av att göra huvudrörelser.

Yrsel av huvudrörelser beror alltid på kristallsjuka

Kristallsjuka är ett kraftig överdiagnostiserat tillstånd. Det finns en föreställning om att yrsel vid huvudrörelser alltid (generellt) är kristallsjuka, men alla yrselsjukdomar ger yrsel av huvudrörelser, inte bara kristallsjuka. Vissa vårdgivare känner bara till en enda yrselsjukdom, nämligen kristallsjuka. Kristallsjuka är också väldigt underdiagnostiserat, ovanliga former  blir sällan diagnostiserade eftersom utrustning och tolkningsvana för ögonrörelser inte är spridd.

Vid yrsel ska du utsätta dig för så mycket yrsel du kan, för att hjärnan ska tränas och vänja sig

Innan man förstod att kristallsjukan kunde botas med manövrar var detta det enda råd man fick som patient. Både vid kristallsjuka, Ménières sjukdom och vid migrän är det synnerligen oetiskt att instruera patienten att försöka framkalla så mycket extra yrsel som möjligt och att provocera onödiga kräkningar.

Svårare fall av kristallsjuka kan behandlas i TRV stol. Behandlingen innebär att fastsittande kristaller upprepade gånger accelereras mot ett tvärstopp under en repositionsmanöver, då kristallerna ”knackas loss”

De fem vanligaste yrselsjukdomarna

Godartad lägesyrsel (kristallsjuka)

Små kalkkristaller som lossnar i innerörat och samlar sig i klumpar, ”kristaller”, i någon av båggångarna. I de flesta fallen läker tillståndet ut spontant, men ibland behövs aktiv behandling för att bli av med kristallerna.

Behandling: Vanligen repositionsmanövrar hos vårdgivare eller själv hemma.

Funktionell yrsel

Är inte ett fysiskt fel utan kan beskrivas mer som en programstörning, en osund övervakning av det totalautomatiska balanssystemet och en tillitsbrist för balanskontrollen. Kallades tidigare även för fobisk yrsel eftersom undvikande hållning mot till exempel huvudrörelser är ett vanligt inslag. I 2/3 av fallen uppkommer funktionell yrsel efter ett insjuknande i en fysisk yrselsjukdom och framför allt om man inte i tidigt skede fått en tydlig diagnos och förklaring. I 1/3 av fallen är tillitsbristen en del av en redan etablerad ångestsjukdom eller depression som man haft redan innan yrselsymtomen började.

Besvär som varar i mer än tre månader kallas PPPY (Persisterande Postural Perceptuell Yrsel).

Behandling: Utesluta allvarliga och fysiska orsaker till yrseln samt kartlägga faktorer som kan ha lett till yrseln.  Återskapa kontroll för det automatiska balanssystemet. Funktionell yrsel är den mest tids- och utredningskrävande av alla yrselsjukdomar.

Migränrelaterad yrsel (vestibulär migrän)

Migrän som yttrar sig som yrsel och kan uppträda utan samtidig huvudvärk. Beror på störningar i hjärnans tolkning av balansintryck och störningar i balansorgan och hörselorgan som vi i dag inte riktigt förstår. Vestibulär migrän kan många gånger ge symptom som liknar kristallsjuka, vestibularisneurit, Ménières sjukdom och stroke.

Behandling: Kartläggning av triggande faktorer. Livsstilsförändringar och läkemedel kan vara aktuellt.

Virus på balansnerven (vestibularisneurit)

Beror sannolikt på herpesvirus som legat latent på balansnerven och vaknat till liv. Vanligen drabbas man endast en gång under sin livstid. Balansimpulserna från ett balansorgan till hjärnan blir blockerade. Symptomen är dramatiska och oftast behövs ett vårddygn på akutsjukhus.

Behandling: Träna hjärnan på att hantera obalansen i signalerna, helst redan på tredje dagen efter symptomen uppträder.

Ménières sjukdom

Beror på en rubbning i innerörats vätskebalans. Bakomliggande orsak är oklar. Hörselnedsättning förekommer alltid samtidigt.

Behandling: Kartläggning av triggande faktorer. Livsstilsförändringar, läkemedel och i vissa fall en injektion i trumhinnan som kopplar bort det sjuka balansorganet.

Text Ulrika Hoffer Foto Istock/Gabriel Liljevall (porträtt)