Linnea Sjögren har skrivit en bok om tång och strandväxter.

Tång ger maten extra allt

Med tång i maten blir den inte bara godare och vackrare. Den blir även mera näringsrik. Under havets yta vimlar det av läckra näringsbomber, som Linnea Sjögren vill inspirera fler att våga prova genom kurser, event och nu senast i boken Plocka tång och strandväxter, skriven med Karolina Martinson.

Att blicka ut över havets yta i Bohusläns hänförande skärgård är näring för själen. Under havsytan gömmer sig en annan trollbindande värld; vackert vajande tång som sträcker sig upp mot solens strålar ovanför vattnet – och som både är ren näring för kroppen och glädje för smaklökarna! Linnéa Sjögren har ägnat de senaste 7 åren åt att utforska tångens potential på tallriken och nyss utkommit med en bok i ämnet tillsammans med Karolina Martinson, Plocka tång och strandväxter (Natur och Kultur). Där delar de med sig av fakta, inspiration och spännande recept med ingredienser som kan plockas direkt ur havet och på stranden för att höja smakerna på ett otaligt antal rätter.

– Tång är fantastiskt gott och dessutom vackert i mat. Den ger speciellt struktur och crunch, beroende på hur man tillreder den. Man kan rosta, torka, koka och fritera för att variera. Och när man kokar tång så behåller den sin stuns, den tappar inte konsistens på samma sätt som vissa grönsaker kan göra. Smakerna gör också att tång kan ge smak av hav till vegetariska rätter, men det finns också mycket umami i tång.

Kursverksamhet

Intresset väcktes när hon läste en artikel om alger i mat och när hon var ute och paddlade kajak kunde hon se genom det klara vattnet att tången fanns där, bara att plocka.

– Jag började kollade upp de olika arterna och insåg att det är inget vi behöver importera. Vi har allt här i våra egna vatten.

Som bibliotekarie vurmar hon för folkbildning och såg en möjlighet att kombinera smakupplevelser med ett större intresse för att värna havsmiljön, om fler insåg hur fascinerande växtlighet vi har i våra vatten. Det resulterade i en verksamhet med både kurser, event och butik och ett antal tångdykerskor som plockade färsk tång för leverans till finkrogar runt om i hela Sverige. Idag ägnar hon sig främst åt kurser och event, allt från kortare safarier där man dyker efter tång och provsmakar till mer avancerade kurser med matlagning.

Tångdykare på västkusten

För den som inte bor på västkusten är utbudet något mindre, men även ostkusten har sina pärlor. Vanlig blåstång och rörhinna, den ljust knallgröna och gräsliknande tång som ser ut som rör snarare än ludd, finns även i bräckt vatten.

– Det är till exempel jättegott att klippa av blåsorna på blåstång och torka på 70 grader i ugnen. Då får man en jättegod och crunchig topping eller snacks. Rörhinna kan man skölja man och blanda i lite maizena, och så fritera snabbt i 160 grader. Det ger en ton av vit tryffel.

För ett par år sedan var en av de vanligaste frågorna hon fick om det var farligt att äta tång och om det fanns några giftiga. Men inga arter som växer i Sverige är giftiga, även om alla inte är goda att äta.

– Sen ska man vara noga med var man plockar tången. Undvik hamnar och vatten precis vid ett utlopp från en bäck, välj hellre ställen där vattnet rör sig ordentligt. Tång tar inte upp mikroplaster och colibakterier, men vissa tungmetaller som kadmium och arsenik. Men det kan finnas överallt i våra jordar. Det är inget som är specifikt för tång.

Tång

Tång bidrar med smak, näring och spännande textur till maten.

Hälsoeffekter

Tång är näringsrikt, med högre koncentration än mineraler och spårämnen än landväxande grödor. Dessutom innehåller det mycket fibrer. Många väljer att äta alger av den anledningen. Även Linnea själv blev väldigt medryckt när hon satte sig in i den vetenskapliga litteraturen om vad havets växter har för hälsoeffekter, som att stabilisera blodsocker och minska fettinlagring i lever, mycket tack vare det höga fiberinnehållet som kan ligga så högt som 30-50 procent fibrer av torrvikten, beroende på art.

– Dock måste man ta många av de andra effekterna med en nypa salt. De flesta studierna är gjorda i provrör och ibland på möss. Ofta är det en specifik komponent som har extraherats och koncentrerats på ett sätt som gör det orimligt att äta motsvarande mängd och de kan sitta hårt i tångens cellväggar och vara omöjliga för människor att ens ta upp. Väldigt få bra studier är gjorda på människor. Men det finns ändå anledning att äta tång för dess höga halt av antioxidanter och fibrer – och framför allt smaken!

Tång kan torkas för att sedan smulas över mat, picklas, rostas, rökas, friteras och fermenteras. Att frysa tången gör den ibland lättare att äta, då cellväggarna bryts ner. Själv experimenterar hon inte så mycket längre, men säger att hon är mer ”hänsynslös” i sitt användande:

– Jag har tång i olika former i lite allt möjligt. Allt från mald sockertång i pannkaksmeten till purpurtång som panering på haloumi och kyckling. Och så slänger jag ner det i grytor lite som jag tycker. Olika kryddsmör smaksatta med tång är också gott. Det enda jag tycker är svårt är att få tång och grädde att smaka gott ihop, det har jag inte lyckats riktigt med.

Så äter du tång i maten:

  • Gör goda kryddsmör med torkad, smulad tång och salt.
  • Klipp och torka blåstångens blåsor och torka i ugn, på 70 grader till de är helt genomtorra. Gott som snacks och topping på mat.
  • Skölj rörhinna och blanda med lite maizena, fritera i små knyten och toppa sushibowls med eller ät som snacks.
  • Sockertång kan ersätta wakame, men den bör vara skördad tidigt på säsongen.
  • Frys tången först för att göra den mer lättuggad, då cellväggarna brister och ger en mjukare konsistens.
  • Använd alger i vegetariska grytor och andra rätter, för fisksmak.
  • Koka en buljong av fingertång, att använda till nudel- eller misosoppa.

 

Vill du testa tång i maten? I papperstidningen hittar du 3 goda recept från Linneas bok.

Boktips

Boken Plocka Tång och strandväxter är skriven av Linnea SjögrenPlocka tång och strandväxter av Linnea Sjögren och Karolina Martinsson är utgiven på förlaget Natur och Kultur

 

 

 

 

 

 

 

 

Text Ulrika Hoffer Foto Fanny Rådvik