Bli känslosmart med hjälp av en ny bok

Att leva ett känslosmart liv är att ha kunskap och ett intresse för hur vi människor fungerar på insidan. När vi har koll på insidan mår vi bättre och fungerar dessutom bättre på utsidan, tillsammans med andra.

Så inleder Anna Skarin Eriksson och Maria Pia Gottberg sin bok Känslosmart. Boken är ett resultat av deras samlade erfarenheter från ”känslobranschen”, som de själva kallar den och där de jobbat under många år. Anna som kommunikationskonsult, Maria Pia som föreläsare och utbildningskonsult inom skolvärlden. I deras nyutkomna bok ”Känslosmart – konsten att leva med sig själv och andra” gör de sin kunskap tillgänglig på bred front.

Vad är känslosmart?

– Känslosmart är ett förhållningssätt till våra känslor och ett sätt att få bättre förståelse för hur de påverkar oss i våra liv. Vi styrs av våra känslor och ändå har många så svårt att acceptera dem och prata om dem.

Hur menar du?

– När man frågar någon ”hur känns det”, så kommer ofta ett svar om hur vi tänker, där vi letar efter en orsak till varför vi känner som vi gör; ”min man är konservativ, chefen är feg…”. Det är för många lättare än att beskriva själva känslan i sig. Ibland leder det till att vi berättar historier om varandra istället för att prata med varandra. Jag kanske hellre ringer min väninna och klagar på min chef, istället för att gå till chefen och ta upp det som skaver. Det hjälper inte själva känslan eller löser orsaken till den. Men tanken på att stanna kvar i känslan och gå till chefen och prata om problemen kan ibland vara så outhärdlig, att det helt enkelt inte är ett alternativ för många.

Varför är vi så rädda för konfrontationer och starka känslor?

– Vi är inte riggade att stanna kvar i obehagliga känslor, utan att fly och söka mer av det som känns skönt. Men med hjälp av vår kognition, vår hjärna, kan vi träna oss i att stanna kvar i en obehaglig känsla. För en känsla är som ett röksug för den som slutar röka; den klingar av. Vi kan göra smartare val som ger oss bättre livskvalitet, helt enkelt, genom att lära oss känna känslor i kroppen, träna på att stanna kvar i känslan. Och att sätta ord på känslor, istället för att berätta historier om dem.

Kan du ge ett exempel?

– Du kanske upplever att dina barn är otacksamma. Istället för att göra det till en sanning, kan du stanna i din känsla och sätta ord på vad det betyder för dig. Kanske är det en rädsla för att vara otillräcklig?

På vilket sätt kan jag kan direkt nytta av det?

– När man inte är rädd för sina egna känslor, behöver man inte heller vara rädd för andras känslor. Då blir det lättare att säga förlåt och reda ut missförstånd.

Hur kan jag vara känslosmart på min arbetsplats?

– Genom att ha grundkunskaper om våra egna och varandras känslor och sätta ord på dem, kan vi enklare lugna ner orosystemet. När vi sätter ord på våra känslor förändrar de faktiskt hjärnkemin, och vi aktiverar utforskandesystemet istället för orossystemet. Om chefen tillexempel berättar att hen har fruktansvärd huvudvärk idag och kommer att hålla sig på sin kant, kan vi bättre förstå varför hen kanske bara smiter in i lunchrummet och tar glas vatten med nedslagen blick, istället för att sätta sig ner och äta med oss andra. Hade vi inte haft kännedom huvudvärken, kunde ett sådant agerande ha satt fart på en massa känslor; rädsla för att något är allvarligt fel på arbetsplatsen, ilska över att hen undviker sina anställda och så vidare.

Vad kan jag få ut av en mer känslosmart tillgång till livet?

– Istället för att agera i affekt, reagerar du mer genomtänkt i svåra situationer. Och det är skönt både för dig själv och för din omgivning. I hotfulla situationer kan vi antingen agera utifrån rädsla eller nyfikenhet. Inför fysiska hot är det självklart vilket system som ska gå igång, men i sociala situationer, där vi är rädda för att bli utkastade ur en grupp, kan det finnas mycket att vinna på att agera utifrån nyfikenhetssystemet istället.

Vad kan jag som kroppsterapeut ha för glädje av att vara mer känslosmart?

– Som kroppsterapeut kan det här förhållningssättet hjälpa dig att få människor att må bättre. Det är som att vrida på trygghetskranen när du är tydlig med att det är ok att vara arg och ledsen, men inte bjuder till att älta.

Kan det inte vara bra att reagera i affekt ibland, att visa att man är arg eller sur…?

– Att vara känslosmart handlar inte om att låta folk köra över en eller om att självreglera sig ner i brygga medan andra beter sig som arslen. Det är viktigt att ha tillgång till ilskan. I en terapeutsituation skyddar det dig mot klienter som beter sig gränslöst, som inte respekterar när deras tid är slut och en annan person väntar på behandling. Som känslosmart är det inget konstigt att säga: ”Nu är din tid slut, så här betalar du…” istället för att bli frustrerad och kanske låta nästa kund komma in senare. Men man kan sätta gränser utan att visa sin ilska.

Om du ska ge ett avslutande råd?

– Var nyfiken på din omgivning, och var inte rädd för det som händer. Att vara känslosmart är som att åka puckelpist: Har du tränat i en puckelpist, så är det inte lika läskigt om du helt plötsligt befinner dig i en annan puckelpist.

I korta drag

• Träna dig i att stanna kvar i en känsla och sätta ord på den.
• Fråga dig vad den kommer sig av. Är du verkligen arg på chefen eller är du egentligen rädd för att förlora jobbet?
• Våga stanna kvar i en obehaglig känsla istället för att berätta historier om varför du känner som du gör. Obehagliga känslor klingar av, i synnerhet när du förstår dem bättre.