Antibiotika påverkar tarmfloran i upp till åtta år

En omfattande studie från Uppsala universitet visar att antibiotikabehandling kan påverka tarmfloran långt längre än tidigare känt – i vissa fall upp till åtta år efter behandling. Resultaten publiceras i Nature Medicine och baseras på data från nära 15 000 individer.

Forskarteamet, där Gabriel Baldanzi och Tove Fall ingår, har kombinerat svenska läkemedelsregister med analyser av tarmprover från flera stora befolkningsstudier, bland annat SCAPIS och SIMPLER.

Studien visar tydliga samband mellan tidigare antibiotikaanvändning och sammansättningen av tarmens mikrobiom flera år senare. Även enstaka behandlingar kunde ge mätbara effekter.

Särskilt starka samband sågs för antibiotikatyper som klindamycin, fluorokinoloner och flukloxacillin. Däremot visade penicillin V – den vanligaste antibiotikan i öppenvård i Sverige – relativt små och snabbt övergående effekter.

Tarmfloran spelar en central roll i kroppens metabolism och immunförsvar, och tidigare forskning har kopplat rubbningar i mikrobiomet till ökad risk för bland annat typ 2-diabetes och mag-tarmsjukdomar. Den nya studien stärker bilden av att antibiotika kan ha långsiktiga konsekvenser för hälsan.

Forskarna betonar att antibiotika fortsatt är livsviktig behandling, men lyfter vikten av en restriktiv och medveten användning. Resultaten kan på sikt bidra till mer nyanserade behandlingsrekommendationer, där hänsyn tas till både kort- och långsiktiga effekter.

För aktörer inom friskvård öppnar studien för ökat fokus på tarmhälsa som en del av återhämtning efter antibiotikabehandling – ett område där kost, livsstil och probiotiska strategier kan spela en kompletterande roll.

Källa: uu.se

Senaste artiklarna