Tarmflorans fader manar till försiktighet

Forskningen om tarmfloran har gett stora förhoppningar om nya behandlingar mot allt från diabetes och depression till Alzheimers och IBS. Men trots lovande resultat på vissa områden manar nu ledande forskare till försiktighet – och varnar för att entusiasmen riskerar att springa ifrån vetenskapen.

För snart två decennier sedan revolutionerade forskaren Jeff Gordon vid Washington University School of Medicine synen på människans tarmflora. I ett banbrytande försök visade han att möss kunde bli feta enbart genom att få transplanterad tarmflora från en människa med fetma. Resultatet satte igång en global forskningsvåg om mikrobiomet och dess betydelse för sjukdomar.

Koppling till många sjukdomar

Sedan dess har tusentals studier visat samband mellan störningar i tarmfloran och sjukdomar som Alzheimers, psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och autoimmuna sjukdomar. Detta har väckt hopp om nya behandlingsmöjligheter.

Men vägen från lovande samband till fungerande behandlingar är lång och de flesta behandlingar ännu är experimentella och att resultaten varierar. Det lyfter en ny översiktsartikel av forskare vid Technion-Israel Institute of Technology.

Få etablerade behandlingar

I dag är fekaltransplantation en etablerad metod. Den används för att behandla svåra infektioner av bakterien Clostridium difficile, en infektion som kan vara livshotande. Behandlingen innebär att frisk tarmflora förs över från en donator till patienten.

Lovande resultat har också visats vid irritabel tarm (IBS), men metoden betraktas fortfarande som experimentell. För många andra sjukdomar är bevisen osäkra, och effekten av fekaltransplantation är långt ifrån klarlagd.

Hypen springer före forskningen

Parallellt har marknaden för probiotika, prebiotika, olika dieter och analyser vuxit kraftigt. Trots detta finns det lite vetenskapligt stöd för att dessa produkter verkligen har effekt.

Jeff Gordon, som ses som en av pionjärerna inom mikrobiomforskning, uppmanar till försiktighet och systematik. Han menar att forskningen måste definiera vad som är en ”normal” tarmflora, utveckla standardiserade mätmetoder och steg för steg bevisa kausala samband innan nya terapier kan införas i stor skala.

En ljus framtid

Trots osäkerheterna är framtidsutsikterna positiva och forskningen befinner sig fortsatt i ett spännande skede. Nya strategier som läkemedel baserade på utvalda bakterier eller behandlingar med bakteriofager – virus som angriper specifika bakterier – håller på att testas. Forskarna ser även potential inom metabola sjukdomar, tarmsjukdomar och hudåkommor.

Källa: forskning.no

Fakta: Fekaltransplantation

• Metoden innebär att tarmbakterier från en frisk donator överförs till en patient.
• Används redan framgångsrikt vid infektioner med Clostridium difficile.
• Forskning pågår kring användning vid IBS, metabola sjukdomar och autoimmuna tillstånd.
• Ses fortfarande som experimentell vid de flesta andra diagnoser.

Källa: forskning.no