Etik är en central del av jobbet

Vad får man lova en klient? När behöver man hänvisa vidare till vården? Och hur vet man att en behandling verkligen är för kundens skull – och inte för företagets? För den som arbetar med massage, personlig träning, yoga, zonterapi eller annan friskvård finns många situationer där yrkesrollen rymmer etiska överväganden. Johan Sverker, som ingår i förbundets etiska råd, menar att mycket handlar om att stanna upp och tänka en gång till.

Det kan handla om att fråga sig om kunden verkligen behöver fler behandlingar. Om det finns rimlig grund för det man lovar. Om man befinner sig utanför sin kompetens. Om en fysisk gräns håller på att förskjutas.

Att arbeta med friskvård innebär ofta att komma nära människor. Klienten kan vara trött, ha ont, känna sig stressad eller på annat sätt vara sårbar. Samtidigt är tjänsten en affärsverksamhet som ska ge yrkesutövaren en inkomst.

Det är i mötet mellan klientens behov, yrkesutövarens kompetens och företagets ekonomi som många etiska frågor uppstår.

Det förebyggande arbetet

Johan Sverker har erfarenhet av etiska frågor bland annat genom sitt arbete i förbundets etiska råd och har en bakgrund från PwC, där han bland annat sett värdet av att få en oberoende blick på konkreta situationer.

– När det gäller etik i friskvårdsbranschen finns det framför allt ett behov av förebyggande arbete. Det handlar om att medvetandegöra och tänka ett varv till, inte bara gå på första tanke. En enkel fråga kan hjälpa terapeuten är att helt enkelt stanna upp: För vems skull gör jag det här – för klientens bästa eller för mitt företags bästa?

För den som driver eget företag är det självklart att verksamheten behöver vara lönsam. Det är inte fel att ha sitt yrke som levebröd. Men det ekonomiska intresset behöver finnas med som en medveten del av det etiska resonemanget.

Johan Sverker

– Det som är för kroppsterapeuter som gör det på en marknad är att det är viktigt att man är medveten om den etiska intressekonflikten. Att man har det som sitt levebröd är inte på något vis fel, men det ställer höga krav på etisk medvetenhet. Det kan handla om vardagliga beslut. Behöver kunden verkligen en längre behandlingsserie? Är det motiverat att sälja ytterligare ett träningsupplägg? Är den behandling man rekommenderar verkligen det bästa alternativet för klienten?

Vad kan vi lova?

En central etisk fråga är hur man beskriver effekten av sin tjänst. En klient med exempelvis långvarig smärta kan ha provat flera olika behandlingar. Om den ena inte fungerar går personen vidare till nästa. För yrkesutövaren är det därför viktigt att skilja mellan en rimlig bedömning och ett löfte.

– Ur ett etiskt perspektiv räcker det med att man har rimlig grund för det man säger. Det innebär inte att man kan garantera ett resultat. Men man kan vara tydlig och säga något i stil med ”Det du beskriver för mig och det jag vet så kan det med rimlig sannolikhet vara…”.

En behandling kan fungera, men resultatet kan också bli sämre än väntat, utebli helt eller faktiskt försämra tillståndet. Därför behöver klienten få relevant information om exempelvis risker, biverkningar och risken för utebliven effekt.

– Det är viktigt för att påverka kundens förtroende och för yrkesgruppen.

För en avkopplande massage är förväntningarna kanske helt andra än när någon söker hjälp för långvarig smärta. Informationen behöver därför utgå från behandlingens karaktär och yrkesutövarens bästa kunskap.

Vi är inte vårdgivare

Många som arbetar inom friskvård möter människor med besvär som också behandlas inom vårdens område. Här blir det viktigt att känna sin yrkesroll och sina begränsningar.

– En av de sakerna som är viktiga är att vi är inte vårdgivare och det är viktigt att vara tydlig med. Samtidigt är det viktigt att tänka sig för hur man uttrycker sig om andra aktörer som verkar i samma eller angränsande områden. Det är en viktig del av yrkesetiken att aldrig påstå sig vara något man inte är och inte tala om sig själv som bättre än skolmedicinen. Friskvård kan vara ett komplement, men ska inte beskrivas som något annat än vad det är.

Beröring kräver medvetenhet

För massage och andra kroppsnära behandlingar finns ytterligare en etisk dimension: den fysiska kontakten.

– En gränsöverträdelse sker inte alltid plötsligt. Ibland kan gränser förskjutas gradvis, över tid. Det sker sällan direkt, med det är bra att tänka på att en handling kan glida över i misstolkade signaler.

Klienten kan dessutom befinna sig i en beroendeställning, särskilt när personen är sårbar.

– Ens kunder är i en beroendeställning i många fall. Det gör det viktigt att vara uppmärksam på vilken position man själv har och hur relationen förändras. Här är det viktigt att vara medveten om i vems intresse gör jag det jag gör och hur jag bäst kan ta hänsyn.

Regler kan inte lösa allt

Tydliga riktlinjer är viktiga, men kan inte täcka alla områden eller förebygga alla tveksamma situationer.

– Det går inte att helt få bort med regelverk eller riktlinjer. Det finns folk i alla branscher som missbrukar sin ställning och det är omöjligt att reglera bort i alla branscher. Därför behövs också stöd när någon är osäker eller upplever att något gått fel. Ett förbund kan exempelvis erbjuda etisk support och tydliga vägar för den som vill lyfta en situation. Det kan finnas fall där någon går över en gräns utan att förstå det eller bara har tolkat en situation fel och då kan rådgivning vara viktigt för att öka medvetenheten.

Ta ansvar för branschen

Etik handlar också om hur man förhåller sig till andra aktörer inom sitt eget område.

– Den egna verksamheten kan beskrivas positivt utan att andra terapeuter eller vården behöver nedvärderas. Vad enskilda yrkesutövare gör påverkar också bilden av hela branschen.

Det gäller inte minst när regler och system riskerar att kringgås:

– Ett exempel är friskvårdsbidraget. Det kan förekomma situationer där kunden vill köpa något som inte omfattas av arbetsgivarens och Skatteverkets regler och där man försöker anpassa kvittot eller beskrivningen för att få ersättning. På individnivå kan det verka som att ingen drabbas. Men konsekvenserna kan bli större och påverkar hur man ser på friskvårdssystemet. I värsta fall kan det vara systemhotande och drabba hela branschen.

Om man tycker att fler tjänster borde omfattas av friskvårdsbidraget finns det en legitim väg: att försöka påverka politiken att förändra reglerna.

– I så fall snarare flyttas gränser för vad som är friskvård. Det kan man driva, men inte kringgå.