Bli en del av företagens hälsostrategi!
Trots att friskvårdsbidraget innebär kostnader på miljarder varje år, syns få hälsoeffekter på befolkningsnivå. Oskar Halling Ullberg, doktorand på Mälardalens universitet, lyfter fram möjligheten för friskvårdsbranschen att bli en del av det strategiska hälsoarbetet.
Varje år satsar svenska arbetsgivare miljardbelopp på friskvårdsbidrag. Men enligt aktuell forskning leder insatsen sällan till minskad sjukfrånvaro eller förbättrad folkhälsa. Oskar Halling Ullberg, doktorand i folkhälsovetenskap vid Mälardalens universitet, efterlyser en ny riktning – där friskvårdsaktörer aktivt blir en del av arbetsgivarnas hälsoarbete.
– Som leverantör måste man visa att det man erbjuder ger faktisk effekt – annars riskerar friskvårdsbidraget att tappa relevans i relation till företagets hälsostrategi, säger han.
Oskar Halling Ullberg forskar på hur friskvårdsinsatser används i arbetslivet. I en kvalitativ studie med intervjuer från åtta svenska företag blev det tydligt att friskvårdsbidraget ofta existerar vid sidan av övriga hälsofrämjande satsningar. HR-avdelningar arbetar med exempelvis hälsostrategier, internkommunikation, stresshantering och matpolicies. Friskvårdsbidraget administreras separat, ofta utan koppling till strategin.
”Vill du bli relevant som leverantör i framtiden, måste du vara en del av arbetsgivarens strategi – inte bara en tjänst på en portal.”
— Oskar Halling Ullberg, doktorand i folkhälsovetenskap
– Många företag har en genomtänkt hälsostrategi, men friskvårdsbidraget faller utanför det arbetet. Det hanteras som en individuell personalförmån, snarare än en del av ett systematiskt hälsoarbete, säger Oskar Halling Ullberg.
Portaler – smidigt eller kostsam genväg?
Digitala friskvårdsportaler har underlättat tillgången till tjänster och minskat administrationen, men de innebär även begränsningar.
– Visst kan nyttjandegraden öka, men det betyder inte automatiskt bättre hälsa eller minskad sjukfrånvaro. Företagen ser bidraget mer som en liten del av förmånspaketet, en del i att vara en attraktiv arbetsgivare, säger han.
Enligt forskningen har organiserad fysisk aktivitet under arbetstid den starkaste evidensen för faktisk hälsoeffekt och minskad sjukfrånvaro. Det handlar om åtgärder som schemalagd träning, ergonomi och att förenkla hälsosamma matvanor på plats – inte enbart en subvention för träning och massage på fritiden.
Friskvårdsbranschen – en outnyttjad strategisk resurs?
För aktörer inom friskvård och hälsa finns därför ett vägval, menar Halling Ullberg. Ska man vara en del av lösningen, behöver man tänka bortom friskvårdsbidrag och bli ett naturligt inslag i företagens övergripande strategier.
– Det handlar om att positionera sig som en strategisk partner snarare än en leverantör av engångstjänster. Kan du visa att din insats ger ökad fysisk aktivitet, förbättrade kostvanor eller minskad smärta och stress – då talar du direkt in i företagens behov.
Han lyfter särskilt möjligheten att nischa sig: mot hybridarbetande personal, kvinnohälsa, eller specifika branscher där fysisk belastning är ett problem.
– Det finns stor potential för tjänster som är platsnära, uppsökande eller teamorienterade. Allt från utomhusvistelse, till tränings- och matlagningsevent kan bli delar av arbetsplatsens hälsokultur.
Ett nytt uppdrag – för bransch och beslutsfattare
Från forskarhåll efterlyses nu en nationell översyn av friskvårdsbidraget. Det finns enligt Halling Ullberg ett behov av mer kunskap och tydligare riktlinjer kring vad bidraget ska användas till. Inte minst om vilka effekter bidraget har på befolkningens hälsa.
– Regeringskansliet bör ställa sig frågan: vill vi ha ett friskvårdsbidrag som är en skattesubventionerad förmån utan påvisad effekt, eller ett verktyg för verklig hälsopåverkan? Det är dags att rehabilitera syftet, inte bara modellen.
Han efterfrågar också ett starkare kunskapslyft hos både arbetsgivare och leverantörer.
– Vill vi ha bättre resultat behöver vi börja mäta effekterna och jobba evidensbaserat. Det handlar om att leverera verklig avkastning – i form av välmående personal.