Ökad kunskap om tarmbakteriernas roll vid IBS

Serotonin är mest känt som en signalsubstans i hjärnan, där det påverkar bland annat humör och välbefinnande. Mindre känt är att över 90 procent av kroppens serotonin faktiskt finns i tarmen, där det styr tarmrörelser och påverkar nervsystemet i tarmväggen – ibland kallat ”tarmens hjärna”. Störningar i serotoninsystemet har länge kopplats till funktionella mag-tarmsjukdomar, särskilt IBS (irritabel tarm), som drabbar omkring 10–15 procent av befolkningen och är vanligast bland kvinnor.

Tidigare forskning har visat att tarmens bakteriesammansättning, mikrobiotan, kan påverka hur mycket serotonin som bildas, men det har varit oklart om bakterierna själva kan producera serotonin som kroppen kan använda. I den nya studien identifierade forskarna två bakteriearter – Limosilactobacillus mucosae och Ligilactobacillus ruminis – som tillsammans kunde producera bioaktivt serotonin.

När dessa bakterier gavs till bakteriefria möss med serotoninbrist ökade halten serotonin i tarmen. Samtidigt ökade tätheten av nervceller i tjocktarmen och tarmens passagehastighet normaliserades. Resultaten visar att bakterierna inte bara påverkar tarmens miljö indirekt, utan faktiskt kan bidra direkt till att återställa dess funktion.

Forskarna såg också att personer med IBS hade lägre nivåer av L. mucosae i avföringen jämfört med friska personer. Just denna bakterie bär på det enzym som krävs för att tillverka serotonin. Det tyder på att förändringar i tarmfloran kan påverka serotoninsystemet och bidra till IBS-symtom.

Upptäckten ger ny kunskap om hur tarmbakterier och nervsystemet samverkar och kan på sikt bana väg för nya behandlingsformer. I framtiden kan det bli möjligt att behandla IBS och liknande sjukdomar genom att tillföra probiotiska bakterier som producerar serotonin – och därmed hjälpa kroppen att själv återställa balansen i tarmen.

Källa: Göteborgs universitet, gu.se