Andreas Öhgren om fascia, flöde och funktion
– Jag köpte inte att sjukgymnasten sa att jag var svag i bålen. Jag som tog 220 kilo i knäböj och 265 kilo i marklyft, det kan man inte göra med svag bål. Jag träffade flera olika terapeuter och de råd jag fick var allt ifrån att stretcha framsidorna brutalt och att träna min core. Frågvis och nyfiken som jag är, blev jag frustrerad när jag inte fick några samstämmiga svar.
Det väckte en avgörande fråga: Vad saknas i vårt sätt att förstå rörelse och smärta? Andreas Öhgren sökte svar genom studier i USA på Gray Institute och fick en bredare rörelseförståelse med fokus på individanpassning. Parallellt växte intresset för fascian som en möjlig förklaringsmodell till varför starka kroppar ändå kan få ont. Vidareutbildning och dissektionsarbete kopplat till Thomas Myers fördjupade bilden av bindväven som ett dynamiskt och integrerande system.
– Biomekanik utan förståelse för vävnadens egenskaper blir ofullständig.
Fascia som dynamiskt glidsystem
Fascian är inte en passiv hinna, utan ett tredimensionellt nätverk som omsluter, förbinder och förmedlar kraft mellan kroppens strukturer. Den möjliggör elasticitet, kraftöverföring och relativa rörelser mellan muskler och lager.
Forskning från bland andra Carla Stecco har visat att hyaluronsyra spelar en viktig roll i glidmekanismer mellan fasciala lager. Även Helene Langevin har beskrivit hur bindväv kan förändras vid långvarig smärta.
Vid exempelvis ländryggsbesvär ses ofta en ökad tjocklek i den thoracolumbala fascian och en minskad glidförmåga mellan lagren.
– Det intressanta är att detta inte nödvändigtvis handlar om strukturell skada, utan om förändrade vävnadsegenskaper. När viskositeten ökar förändras funktionen. Det är där många kliniska problem uppstår.
Från olja till lim
Som metaforer för att beskriva fascians olika stadier använder Andreas Öhgren olja och lim.
– Kroppen är inte designad för att göra samma rörelse i samma vinkel med samma belastning år efter år. I ett optimalt tillstånd fungerar vävnaden som olja – lagren glider smidigt mot varandra. Vid repetitiv, ensidig belastning eller långvarig inaktivitet kan den istället upplevas som lim. Elitidrottare som upprepar specifika rörelsemönster, liksom stillasittande individer, befinner sig i olika ändar av samma problematik: brist på variation. I båda fallen kan viskositeten i vävnaden påverkas.
Här är det avgörande att skilja mellan kollagenets struktur och den extracellulära miljön. Verktyg som massage och foamrolling förändrar sannolikt inte kollagenfibrernas arkitektur i någon större omfattning. Däremot kan tryck, värme och rörelse påverka vävnadens viskoelastiska egenskaper temporärt.
– Vi bryter inte upp vävnad. Vi påverkar flöde och sensorik.
Behandling som start – rörelse som lösning
Manuell behandling ses som ett sätt att skapa förutsättningar för rörelse, inte som ett mål i sig. Kombinationen av händer, aktiv medverkan och djupandning är central.
– Händer ger information. Du känner snabbt var vävnaden är mer trög eller tät.
Men den långsiktiga förändringen sker genom rörelse. Det är där träningen kommer in.
Traditionell styrketräning är ofta linjär och repetitiv. Andreas Öhgren betonar istället rörelse i tre plan, variation i tempo, förändrade belastningslinjer och inslag av elasticitet.
– Frågan är inte hur mycket du kan lyfta en gång. Frågan är hur väl vävnaden tolererar variation över tid. I vardagen är belastningen sällan maximal, men nästan alltid asymmetrisk och varierad. Kroppen behöver variation mer än den behöver perfektion.
Smärta som inte följer kartan
En grupp som ofta svarar väl på detta arbetssätt är personer med ospecifik eller vandrande smärta – stel bröstrygg, “låsta” höfter eller värkande fötter utan tydlig akut skada.
– Det skiljer sig från en muskelbristning. Här handlar det mer om funktion än om ruptur.
Vid långvariga tillstånd kan vävnaden bli mer oorganiserad och mindre följsam. Då krävs längre progression och tålamod.
Fascia är rikt innerverad och nära kopplad till det autonoma nervsystemet. Långsam behandling och medveten andning kan bidra till nedreglering mot parasympatikus.
– Det är ett sensoriskt system, inte bara ett mekaniskt.
Från metod till princip
De mest påtagliga resultaten ses ofta när viskositeten redan är förhöjd och glidet nedsatt. Förebyggande arbete ger mer subtila effekter, men kan minska risken för att vävnaden över tid utvecklar begränsningar.
Fasciafokuserad träning och behandling ersätter inte styrketräning eller klassisk manuell terapi. Den fungerar som en integrerande lins genom vilken rörelse, smärta och prestation kan förstås mer systemiskt.
– Vi behöver sluta fråga vilken övning som är bäst och börja fråga vilken belastning, i vilken riktning, för vilken individ. Och utvecklingen inom området går snabbt. Frågan är inte om fascia är relevant i träning och behandling, utan hur väl vi lyckas omsätta kunskapen i praktiken.
Andreas Öhgren är human performance specialist och grundare till AO Performance. Han jobbar med elitidrottare i USA och Sverige, samt driver utbildningar inom rehabilitering och performance för tränare, terapeuter och coacher.