Hypopressiv träning – ett växande verktyg inom rehabilitering och friskvård
Filippa Odevall är verksam inom hälsa och friskvård och har arbetat med hypopressiv träning professionellt i cirka fyra år. I sin praktik möter hon framför allt personer med tydliga funktionella begränsningar, ofta kopplade till bål- och bäckenbottenproblematik.
En metod för funktion och återhämtning
Hypopressiv träning är utvecklad för att rehabilitera bål och bäckenbotten, men påverkar även strukturer som höfter, rygg och nacke. Träningen bygger på specifika kroppsliga positioner, laterala andetag och korta andningsuppehåll.
– Metoden aktiverar myofasciala kedjor och långsamma muskelfibrer, vilket gör den särskilt lämpad för rehabilitering och återuppbyggnad, säger Filippa Odevall.
Till skillnad från många traditionella träningsformer, där det intraabdominella trycket ökar genom belastning, gravitation och yttre motstånd, syftar hypopressiv träning till att minska trycket i bukhålan och i stället skapa ett lyft uppåt i kroppen.
Skillnad mot annan andningsträning
Metoden jämförs ibland med yogisk andning, men har en annan fysiologisk intention.
– Här arbetar vi med stabilitet i hela kroppen. Andningen sker mjukt och kontrollerat, med fokus på revbenens laterala rörelse, snarare än kraftfulla andetag.
Hållning och positionering är centrala komponenter, och hur kroppen är organiserad påverkar i hög grad effekten. Andningsuppehållet, som ofta förknippas starkt med metoden, är enligt Filippa en kompletterande del snarare än kärnan.
– Får man hållning och andning att fungera, får man ofta stor effekt redan där.
Användningsområden – från rehabilitering till träning
Internationellt används hypopressiv träning vid bäckenbottendysfunktion, postpartumrehabilitering, prostataproblematik och ryggrelaterade besvär. I vissa sammanhang används metoden även av atleter, bland annat för dess hypoxiska effekt.
Inom rehabilitering är dock intentionen en annan.
– Metoden är särskilt värdefull när belastning inte är möjlig eller lämplig. Ju fler begränsningar en person har, desto bättre kan hypopressiv träning fungera, eftersom den är så skonsam och anpassningsbar.
Många upplever även sekundära effekter såsom förbättrad hållning, ökad rörlighet och förändrat midjemått, även om dessa inte är primära mål.
Ett komplement för yrkesverksamma
Utbildningarna inom hypopressiv träning riktar sig till redan etablerade yrkesgrupper inom hälsa, exempelvis fysioterapeuter, barnmorskor, sjuksköterskor, personliga tränare, massörer och yogalärare.
– Det är ett starkt komplement för alla som arbetar med kroppar. Metoden ersätter inte annan kompetens, utan kompletterar den.
I länder som Spanien och Frankrike är hypopressiv träning en etablerad del av postpartumvården. I Sverige har implementeringen gått långsammare, metoden har avfärdats då den befintliga forskningen är knapp och bristfällig.
– Studierna som finns har ofta använt väldigt enkla instruktioner, i princip ett informationsblad, vilket gjort effekten av hypopressiv träning ser ut att vara blygsam. Men det är något helt annat när man använder metoden med terapeutiskt stöd, man behöver en person som ger instruktioner och korrigerrar. När vi jobbar så, ser vi helt andra resultat än de som återspeglas i studierna. Det är helt enkelt svårt att lära sig korrekt på egen hand, särskilt vid mer komplex problematik. Felaktigt utförande kan i vissa fall förstärka symptom.
Därför rekommenderas handledning, särskilt för personer med uttalade besvär. Filippa arbetar både med fysisk undervisning och onlinebaserad utbildning, där deltagare får individuell återkoppling.
En metod i utveckling
Intresset för hypopressiv träning ökar, men spridningen sker långsamt.
– Det tar tid att nå ut, men de som använder metoden och upplever tydliga resultat blir ofta ambassadörer.
Hypopressiv träning
Hypopressiv träning är en rehabiliterande träningsmetod med fokus på bål, bäckenbotten och hållning. Kombinerar specifika kroppsliga positioner med lateral andning och korta andningsuppehåll för att minska intraabdominellt tryck och skapa ett lyft uppåt i kroppen. På så vis påverkas bäckenbotten, bål, höfter, rygg, nacke samt myofasiala kedjor.
Används vid:
Bäckenbottendysfunktion, postpartumrehabilitering, rygg- och hållningsproblematik samt prostatabesvär.
Internationellt även inom idrott och klinisk rehabilitering.
Kännetecken:
– Skonsam och lågintensiv
– Kräver teknisk precision
– Anpassningsbar även vid smärta eller nedsatt rörlighet
Internationell status:
Etablerad metod i flera europeiska länder, bland annat Spanien och Frankrike, där den ingår i postpartumvård. Används av fysioterapeuter och vårdgivare i andra länder, men anses ej vara en evidensbaserad metod i Sverige.